Aftonbladet – 12 mars 1845, sida 3

Örebro d. 8 Mars. Klockaren i Boo, Cornelius Westerdahl, vandrade d. 2 Febr. i sällskap med 2:ne drängar öfver sjön Afvern, blef, innan han uppnådde andra stranden, oförmögen att gå längre, och neddignade på knä, hvarefter han af sine följeslagare först nästan måste släpas till landet, och sedan på en hemtad kälke fortskaffas till ett ställe vid namn Lindhuit, der han herbergerades i ett stall, hvarest han;under natten afled. Den anbefallda medico-legala obductionen har ingenting särdeles upplyst, utom att den aflidne, som i lifstiden varit särdeles begifven på dryckenskap, nyss före sin död varit rusig, och att någon obetydlig stöt ä främre sidan af hufvudet, vid ett tillfälle då ådrorna varit särdeles blodstinna, såsom händelsen är vid rus, sannolikt vållat en bebefintlig större blodutgjutning omkring lille hjernan, hvilken döden förorsakat. (N. A.) Wenersborg d. 6 Mars. Den stränga vintern, som varat nära 3:ne veckor, fortfar ännu lika allvarsam. Vargarne hafva varit så djerfva, att de 3:ne serskildta gånger under denna tiden ingått till staden och varit synliga 2 å 3 stycken i följe hvarje gång, men någon skada hafva de icke kommit åt att föröfva. (W. YV.)