RIESDAGEN. RIDDERSKAPET OCH ADELNS DISKUSSIO DEN 23 JANUARI, ÖFVER BANKOOCI LAGUTSKOTTENS FÖRSLAG TILL ENSKH DA BANKER, (Forts från J4 357.) Herr STRÅLE, NILS WILHELM: I anlednin af en talares erinran, att då det nu föredragna låg förslaget vore behandladt af Lagutskottet, :så Töljd deraf, att det skulle anses såsom civillag, ville tå ännu en gång fästa. uppmärksamheten derpå, at förslaget till 4822 års författning äfven var behand ladt af Bankooch Lagutskotten; men ehuru denn författning icke innefattar något stadgande, sor egentligen torde böra kunna hänföras till den cko nomiska lagstiftningen, så blef likväl dåtta mål ho Konungen föredraget af statssekreteraren för finans ärenderna, och författningen af honom kontrasigne rad, utan att, sä vidt tal. kände, högsta domstole deröfver blef hörd. Tal. frägade äfven om icke derest ett sådant förslag som det nu afgifna, skull inkomma till Konungen, mycken tyckan skulle upp stå om dess behandling. Att detsamma innehålle mänga stadganden, öfver hvilka det icke kunde till höra högsta domstolen att afgifva yttrande, trodd tal. vara alldeles klart, men äfyen alt andra verkli gen äro af civillags natur. Det var derföre han Yr kat, att man borde skilja emellan. dessa stadganden Om Rikets Ständer-t ex. skulle säga: Vi vilja icke tillåta privatbankerna att utgifva egna kreditsedla under andra vilkor, än de som innefattas i det häl uppgjorde förslag, ehuru åtskilliga föreskrifter derut äro af blott financiell beskaffenhet och icke tillhöre den civila lagstiftningen, så borde efter min tanka AR RA NE at NN