Aftonbladet – 7 mars 1845, sida 4

J ädle menniskovänner! hvars hjertan finna 9 sin sällhet uti att göra sina olyckliga medehristna godt; förlåt oss att vi våga bönfalla om edert medlidande, eder barmhertighet emot 2:ne olyckliga offer, som hotade af lifvets stormar, oundvikligt måste förgås, om j nekar oss eder räddande hand. En af dessa olycklige är enka och moder till 2:ne späda barn, som af bristande hyra hotas hvarje ögonblick att vräkas på gatan; derföre vågar jag på det vördnadsfullaste foch! bevekligaste för dessa små värnlösa anropa mensklighetens bistånd. Himmelens välsignelse är den enda gärd jag olycklige kan bjuda de välgörare, som förbarma sig öfver oskuldens klagan, helst denna stränga årstid. Den andra olyckliga är en ålderstigen, högst nödlidande usling, som största delen af sin lefnad varit ett mål för mensklighetens plågor och omvexlingar, i ordets vidsträcktaste bemärkelse. Vördade välgörare! förskjut ej våra varma rördaste böner, utan gören eder sjelfva förvissade om sanningen. Underrättelse lemnas i Bagarecboden vid Qvartersgatan, huset JM 47, å Laduzårds!andet.