Aftonbladet – 7 mars 1845, sida 1

JIGURU:. EE LUUUHUILL avla VULH ULUvVIL öd 2 DlIauli DS MUILUVE VIN an och Clara Bergsgränd; i FORSSELS, 2 88 vid Drottningg id Storgatan å Ladugårdslandet: i F. BASTMANS uti huset Ä atan. ANNONSER emottagas i förstnämnde Kontor. Utdelnir förbud för den, som har annor mans gods hos sig inne, att gifva det ut, vid den i 7 8 af 8 Kap. Utsökningsbalken bestämda påföljd, varda stadgadt: att det för beröfdesändamål är tillfyllestgörande, om den. som godset i ver, blifver medelst behörig utmätningshandling kagerrättad derom, att samma gods blTvät för NR orgenärs fordran hos rätter egaren täget i mät, hvilket borde gälla jemväl i afseende på oredovisade medel för hos gäldenären hållne auktionger. 3:0 I fråga derom, huruvida egendom mä vid utmätning före försäljningen uttagas ur gäldenärs bo, och. hyad verkan utmätningen eljest bör kunna medföra, samt för tilkägobölngande af lämpliga och verksamma stadgan del, hafva serskildt framställningar blitv lord. nemiigen. a) af Anders Nilsson från Östergöthl., som framställt ett så lydande förslag: att då annan egendom hos gäldenär ej finnes, än sådan, som för hans närings bedrifvande är oundgänglig, densamma väl må af utmätningsförrättaren upptecknas, men ej gäldenären afhändas förr, än den blifvit i laga ordning försåld; — att, i händelse af konkurs, den borgenär, som sälunda vunnit utmätning, må i den upptecknade egendomen ega enabanda förmånsrätt till betalning som vore egendomen i taka händer eiler under utmätningsmäns försegling satt; samt att lämpligt ansvar måtte stadgas för den gäldenär, som förskingrar den egendom, hvaraf utmätning i denna ordning skett. b) af Christen Andersson från Malmöhus län, som föreslagit, dels att 3 i 5 Kap. Utsökningsbaiken måtte erhälla denna förändrade lydelse: 2:0 af bemälde Gustaf Pettersson som vidare yrkat, det måtte för undvikande deraf, att fordringsägare må behöfva hos Konungens Befallningshafvande söka i mät gå, skola de i gäldenärens vård förblifva, tills the med offentligt utrop varda försålde på sätt förordningen den 48 December 4823 stadgar: Vare ock gäldenär ansvarig för godset, efter som i förordningen om tillägg till 8 S af 8 Kap. denna Balk be stämmes ; dels att till sistnämnde lagrum mi göras följande tillägg: Förskingrar gäldenär löst gods, som hos honom för fastställd gäld i mät skrifvet är, och sedan han om utmätningen kunnig blifvit, fylle då bristen af annat gods, och straffes mod arbete ä fästning från ett till tre är, der han ej skadan, med ränta och kostnader, med penningar gälda gitter eller visar sig hafva sökanden förnöjt; samma straff stånde ock den, som tiil slik förskingring råder och hjelper; samt de!s att stadgas må, att fordringsägare, som vunnit utmätning å gäldenärs lösa gods bör, fastän försäljning deraf ej medhunnits i laga ordning, njuta förmånsrätt i det utmätta, derest gäldenären under tiden gör konkurs, äfvensom att gäldenär, som rubbat utmätningen, i denna händelse skall straffas enligt 43 i Konkurslagen; och e) af Gustaf Petltersson från Östergöthland, som yrkat, att enär en del domare icke skola tillämpa 8 8 i 8 Kap. Utsökningsbalken, i afseende på sådant gods, som blifvit utmätt, men lemnats oförsegladt, en förklaring måtte utfärdas derom, att sådan tillämpning bör ega rum, emedan det icke läter sig göra att försegla all slags egendom, t. ex. kreatur och dylikt, samt exekutor ej alltid är i tillfälle att få cgendomen hos annor man insatt; och att i sammanhang härmed måtte stadgas, atv exekutorer ega att på eget ansvar lemna utmätt gods i gälde närs vård, samt att borgenär må ätnjuta förmånsrätt i utmätt egendom, fastän den icke blifvit förseglad eller ur gäldenärs bo uttagen. 4:0 af Gustaf Pettersson, som ytterligare hemställt, om icke stadgas borde att då på marken växande gröda tages i mät, ett lika förvaltningssätt skall iakttagas, som föreskrifves i 8 Kap. 6 Utsökningsbalken, då ränta eller hyra sättes i qvarstad, i hvilken händelse den sökande bör nämna en eller flera, som egendomen vårda och räntan eller hyran deraf uppbära och till sakens slut förvara. 3:0) Följande, serskildt framstäl da, men gemenskap egande yrkanden, nemligen: a) af Andreas Benytsson från Jönköpings län: att ingen obehörig, som ej af Konungens bofallningsh. antagits och aflagt ed, må utmätning verkställa, och att till biträde dervid ej får begagnas annan, än välfrejdad person, helst nämndeman eller ordinarie fjerdingsman; b) af oftanämnde Gustaf Pettersson: att underexekutor bör till biträde vid utmätningsförrättning alltid kalla den intill gäldenären närmast boende nämndeceller fjerdingsmannen, och att denne ej eger beräkna skjuts för längre väg, än från sin bostad; och c) af Jon Olsson från Gefleborgs län: att om kronofogde sjelf förrättar utmätning, han likväl ej må vara berättigad till resekostnadsersättning för längre väg, än från länsmannens i distriktet hemvist; latt kronofogde bör, derest han ej kan anförtro länsmannen att verkställa utmätningar inom sitt distrikt, derom göra anmälan hos församlingarne inom distriktet, derefter desse må för sådant ändamål utse bofaste och vederhäftige personer, såvida icke sockennämnderne kunna öfvertaga omförmälde åliggande; samt att fordringsegare må få till verkställighet, utan kronofogdes påskrift, öfverlemna domar och utIslag till länsman eller utsedd utmätningsförrättare. Rörande alla dessa motioner hsr U.. på uppgifne I skäl, tillstyrkt, än att de icke måtte bifallas, än att de måtte lemnas utan afseende. 6:0 Slutligen har Andreas Bengtsson från JönköI pings län, för beredande af skydd för gäldenärer emot obehöriga åtgärder, föreslagit, det mätte stadgas: att Iden, som verkställer utmätning, bör genast efter sluTtad förrättning, så vida densamma skall anses behörig, före afresan, antingen gäldenär sådant fordrar leller ej, utan lösen aflemna ordentligt protokoll öfver förrättningen, innefattande grunden för utmätningen, uträkning å skuldbeloppet till kapital, ränta och lagsökningskostnad, uppgift och värdering å utmätta godset, specifik räkning öfver exekutors och biträdets arfvode, samt fullständig besvärshänvisning; Isamt att exekutor äligger att i sitt diarium införa , noggrann uppgift på utmätningens beskaffenhet, på dagen då den blifvit verkställd, samt på öfriga dithörande omständigheter. Med afseende härpå har U. tillstyrkt, det stadgas å lam tta. untt mt tt nn nef urittnra här Aftar wnelotälld