son förevisar i trädgårdsföreningens paviljong innefattar endast för blomsterälskare karakteren af elt nöje; men borde icke hvarje dam vandra dit, för att känna igen sig i dessa hulda Floras barn, och hvarje kavaljer, för att slå ner ögonen inför denna skära, rena fägring? Imedlertid äro de, som vallfärdas till dessa blommor, icke många. När skall: väl svensken hinna till den glödande passion för blomsterlökar, hvilken för ett par sekler tillbaka eldade Holländarens breda bröst, då män, hvilkas förmögenhet icke olyckor, icke eldsvådor, icke skeppbrott, icke spel kunnat förtära, ruinerade sig på blommor, blommor, endast blommor. En alltför älskvärd vurm att böra leda till gäldstugan! Kongl. teatern har, under veckan, gifvit en ny pjes, Charlot eller Charlotte,, såsom vi också i en hastig vändning hört den benämnas, en gammal, Lifvets skola,, och tvenne mycket gamla, Qväkaren och dansösen samt Nya garnisonenn. Nya teatern har alternerat med Hinko, och ,Zigenerskan i salongerna,, medan den gör allt i ordning till sin stora geografiska representation om Thorsdag, då Dresden och Stockholm, Moskwa och Upsala, Westerås och S:t Helena komma att vid den förtjente artisten herr Stjernströms recett tillsammans figurera på affischen. Dessutom har den förflutna veckan varit vittne till något förut inom Sverge nästan oerhördt — en konsert af endast svenska kompositioner. Kanske var det också derföre som publiken infann sig glesare, än vanligt. Ett af Stockholms mest gouterade folknöjen, en exekution, lärer också, enligt tidningarnes berättelse, under loppet af denna vecka, hafva egt rum. Imedlertid fingo de vanliga habituterna vid dessa lodiga fester, här, i likhet med de gamla kuskarne, endast gläda sig åt smällen; — exekutionen försiggick utan att först, såsom det sker med riksdagarne, uttrumpetas. Afokunnigliet om sjelfva tilldragelsen, uteblefvo således en mängd annars pålitlige åskådare, hvilka nu gemensamt och rörande beklaga sin förlust. När rättvisan sitter till doms, bör hon utan tvifvel göra det ansigte mot ansigte med ljuset, öppet, offentligt; när rättvisan straffar, bör det kunna ske, utan att af straffet tllskapas ett skådespel, der förbrytaren alltid blir den hufvudperson, kring hvilken ett förment martyrskap kastar en half gloria. ESBJÖRN.