Aftonbladet – 3 mars 1845, sida 2

gen här ett ypperligt tillfälle att utveckla sin arlamentariska förmåga. De plaidoirier, hvilka nan vid Pariss domstolar får höra, mestadels Utid utförda på ett flytande språk, utan stappande, utan afbrott, äro också understundom utörda med en öfverlägsen talang, som hänför åhöaren; och när, i vigtigare mål, som angå persovr af större anseende, någon af de utmärktare alangerna, en Berryer, en Dupont, en Michel, ). a. uppträda som försvarare, är man förvånad ifver den vältalighet, som flödar från deras läppar. I processen mot medlemmarne af sällskapet för menniskans rättigheter, hade Michel, såsom defensor för en af de anklagade, påstått att generaladvokaten förfalskat en del af anklagalseakten. Han blef ställd till ansvar för detta påstånde och generaladvokaten yrkade hans suspensjon. Han försvarade sig i följande ordalag: Je sue, mais ce rest pas de honte; je sus de solere et dindignation. Vous pouvez me condamner, mais Padvocst du roi ne fera jamais de moi, ni un accus, ni un coupable. Je suis plein de respect pour la magistrature; car sans elle la loi mest quun bienfait impuissant et sterile; la magistrature cest la loi vivante. Mais il est que!que chose que je respecte plus encore, cest la verit6. Comme homme, je la recherche; comme citoyen, je la Propage; comme advocat, jai la mission de la faire triompher. : Qwexige-t-on de nous? Je suis arrivå å un åge qui nadmet point Yexcuse de Yirreflexion, et ma profession ne .me permet pas dignorer la valeur usuelle et legale des mots. : Alterer des pjeces, cCest un faux, selon le dictionnaire de Academie; et selon les termes du droit, le fonctionnaire public qui reproduit des conventions non existantes fait un faux. Je Pai dit, je persiste. . Mirabeau, plaidant devant le parlement de Provence, disait å sesjuges: vous me condamnerez