Aftonbladet – 3 mars 1845, sida 2

— Mainsesväror. För fjortonhundrafemtiotvå år tillbaka utfärdade kejsar Theodosius ett högst märkvärdigt reskript till statsministern Rufinus; (corp. jur. lib. IX. Tit. VIL Cod. si. quis. imp. maled.) hvars innehåll i öfversättning lyder som följer : Skulle någon vara så elak och skamlös att han tillade vår person oanständiga och smutsiga skymfnamn eller vore en obetänksam och uppretande förklenare af vår regering, så skall han ej beläggas med något straff, ej heller skall något ondt eller menligt honom tillfogas; ty skedde det af lättsinne (levitate), så förtjente det förakt; skedde det af oförstånd (insania), så förtjente det att beklagas; och skedde det af illvilja (injuria), så förtjente det förlåtelse. Vi befalle derför att i sådana fall saken till oss inberättas innan den handlägges, på det vi af sjelfva yttranderna må döma och besluta, om den skall nedläggas eller undersökas. Gifvet i Konstantinopel d. 9 Aug. 393 — En sådan frisinnad åsigt om yttranderätten hyste en grekisk herrskare i den grå fornäldren;, och den har i sednare tider blifvit delad och uttryckt af tvenne Sveriges konungar, men för svenska riddarhusets historici har den ej kunnat vunna nåd år Ett Tusende Ättahundrade Fyratiofem!!! — På teatern Odeon i Paris gifves för närvarande med mycket bifall en dram, öfyersatt från spanskan, med titel: La chute dun ministre. Ämnet skall vara hemtadt från en af Bulwers romaner.