AUPpPplySUllagdk AVTGITUT UVLILA CGMMT MdlTta VLBCBTL blifvit meddelade af herr öfversten och Ridd. O. J. Hagelstam, hvilken sjelf på Jutland uppköpt och till sin gård Lisma i Södertörn hemsändt 235 kor och 2 tjurar. Ett sammandrag af dessa utförliga upplysningar skall säkert intressera bladets läsare, Efter från flera håll inhemtade underrättelser om särskilda boskapsracers afkastning i förhållande till deras drygfödhet och inköpspris, samt deras större och mindre härdighet, hade hr H. bestämt sig för den Jutska racen säsom mjölkrik, icke mycket storväxt samt! van vid magrare beten, ringare föda och kallare klimat, än de storväxta och dyra engelska och hollsteinska kreaturen. I norra delen a Jutland, fsom är sandigt och flackt, -Såmt skoglöst, med magra ljunghedar imeilanåt, kostade bästa sorten kor omkring rdr 400 rgs; men sådane äro få till salu. Medelmåtlirja kan man få för 60—80 rdr och sämre ända hed till 50 å 40 rdr. Oaktadt hr H. kade kommersekollegii tillstånd att till racens förbättrande införa utländska kor för nedsatt tull, uppgingo dock alla omkostnader med utoch ingående tull, landtransport i Jutland och Sverige, fragt öfver Kattegatt och åtskilliga andra utgifter, till omkring rdr 46 rgs för hvarje kreatur, så att de slutligen stodo honom tifl vid pass rdr 4350 rgs per stycke, De inskeppades i Fredrikshayvyn på Jutland till Götheborg. Vid de större holländerierna räknar man per medium 800 å 4000 svenska kannor mjölk af hvarje ko på året, och mycket mera fås i allmänhet ej i England och Holstein, ehuru korna äro större och äta dubbelt. Hr H. har ännu för kort erfarenhet af sina Jutska kors mjölkafkastning, för att deröfver med någon säkerhet kunna yttra sig; ty ombyte af vistelseort, föda, klimat m. m. gör, att de i början vantrilvas, hvilket förlidet år så mycket snarare mäst inträffa, då vintren här var ovanligt sträng, Icke dess mindre hafva 2 af dessa kor, som kar: vade i September, redan mjölkat öfver 410890 kannor, de som kalfvade i Oktober och November 700— 800 kannor. Straxt efter kalfningen hafva de mjölkat från 6 till 9 kannor per dag. Några uppgåfvos vid köpet mjölka 40 å 42 kannor, ja ända till 43 kannor hvarje dag straxt efter kalfningen, hvilket dock synes öfverdrifvet. Likväl kan härom ingen visshet fås förr än i år, då de fullt hemtat sig och lifvit vanda vid sitt nya lefnadssätt. En ko, som straxt efter framkomsten blef så sjuk, att hom måste slagtas, gaf 20 lisp. 3 skälp, kött. De Jutska kreaturen äro icke förderfvade genom drank, ej heller bortskämda genom vana vid mycken sädesfodring. Den gamla äkta jutska keracen är aldrig röd till färgen, utan grå ech hvit, svart, eller svart och hvit. Vester om Limfjerden omkring Tisted, finns en annan race, mera röd och större. Men emedan den har fetare beten synes den för Sverige mindre passande. Deremot tillstyrkes att att, köpa omkring Viborg och Randers, då kreaturen kunna inskeppas i Randers eller Hobroe.n RR SESSSUTTIE — Wi hafva i dessa dagar haft tillfälle attse ett nytt slags Varminrattning, som är anbringad vid den under herr majoren Hjelms inseende uppförda nya cellfängelsebyggnaden bredvid norra korrektionsinrättningen och är förfärdigad uti direktören Munktells faktori i Eskilstuna samt af honom uppsatt. Den utgör en modifikation af den ursprungliga Perkinska uppfinningen att värma rum med vatten som cirkulerar uti täckta rör, hvilket tillgår på följande sätt. Eldningen sker under en större panna (tvänne sådana finnas här), som hållas, ständigt fyllda med vatten från en i husets vind varande cistern hvilken genom rör kommunicerar med pannan, och genom vattenpelaren utöfvar en tryckning som öfverstiger 25 skålpund på qvadrattummen. Derjemte utgå från pannorna andra gröfre tackjernsrör, hvilka genomlöpa hela husets längd i alla våningarna samt genom serskilda krökningar äro införda under golfvet i hvarje cell. Omkring dessa delar af rörledningen är murad en kanal af ett par tum på hvarje sida dit frisk luft inledes genom en öppning på muren. Rörledningen fortsättes vidare så, att dess andra ända är förenad med ångpannans botten. Uppvärmningsoperationen sker nu på det sättet, att då vattnet blifvit uppvärmdt i pannan, stiger det varma vattnet, såsom lättare än det kalla, i följd af vattenpelarens tryckning från cisternen uppi de öfverallt fyllda och stående rören och drifver undan det kalla vattnet som återgår i pannan vid bottnen och sålunda uppstår en beständig cirkulation af vatten så länge eldningen underhålles under pannan. Den friska luften, som inkommer i den murade kanalen omkring rören under golfyen till cellerna, uppvärmes och uppstiger i cellen genomeen öppning i ena hörnet af gollfvet. På ett motsatt ställe i rummet finnes en öppning i väggen nära golfvet, hvarifrån i väggen är murad en kanal som leder till någon af husets skorstenar och derigenom den l, skämda luften utdrifves. ; Denna värminrättning försöktes för några dagar 4 sedan första gången, och med den lysande fram-l1 gång, att den genast befanns i fullgodt skick;utan! L i t S att någon otäthet i en enda skarf kunde förmär-! kas. Företrädet af uppvärmningen med varmt! vatten emot det med upphettad luft, när det förra nemligen är förenadt med tillräckligt luftdrags anbringande, ligger deruti, att värmen blir mera jemn och likformig. Den kan naturligtvis i alla fall regleras olika, dels genom en starkare eldning, dels genom luftdragets ökande eller minskande med en. ventil. Förfirdigandet af denna värmmingsapparat gör mycken heder åt herr direktören Muncktell; hvilken redan förut gjort sig särdeles fördelaktigt känd genom pålitligheten och nogsrannheten af de minga serskilda mekaniska arbeten och machiner han verkställt åt enskilda,!g och hvilka äro af en nästan mera mångfaldig art, in någon annan machinverkstad i Sverge lefvererat, såsom ångmachiner af flera slag, mekaniska välstolar, varnar; boktryckeripressar, hydrauliska