Aftonbladet – 12 februari 1845, sida 3

förvandlas i penningar, ån våra vanliga längtidiga skuldförbindelser med deras släpande och besvärliga utsökningsformer? Om emedlertid lagstiftande makten lika litet kan skapa bankirer, som pålägga dem att diskontera vexlar, så kan den åtminstone bemyndiga statsbanken att göra dylika förrättningar mot en vexeldisconto, som bör vara fri och rätta sig efter omständigheterne. Såsom en billig uppmuntran för den mera strängt exekutiva vexeln, synes då också vexeldisconton böra sättas något lägre än den vanliga låneräntan, hvilket dessutom är en temligen allmän praxis; med ett ord vexeln borde hafva någon företrädesrätt framför den nu brukliga 6 månaders reversen. Detta är hvad Förf. åsyftat. Kan Rec. uppgifva flera och bättre utvägar till ändamålets vinnande, så är det väl. Emedlertid vore detta ätminstone en början, och om riksbanken diskonterade vexlar, skulle sannolikt privetbankerne och enskilte penningemän följa exemplet, hvarigehom en för vexelegaren nyttig konkurrens månde uppstå Att äfven vexelrörelse och vexeldiskontering medför sina olägenheter och missbruk, kan icke bestridas. Vexeln utgör ett behändigt, men skarpeggadt verktyg, som med varsamhet måste begagnas. Man må oekså icke föreställa sig, att om inrikes vexlar blott komme i omlopp, skulle handel och näringar förunderligen uppblomstra. De äro lika litet, som något annat, ett arcanum till nationalvälmåga, ty srundlagen för denna äro fdoghet och fullständig beräkning, hvilka af inga kreditmedel kunna ersätLas; men sjelfva medlen att utveckla dessa hufvudslementer för samhällets trefnad och lycka kunna rara mera eller mindre ändamålsenliga, och vid valet deraf bör man icke blunda för det företräde, som ndra länders erfarenhet gifvit åt inrikes vexelrörelen framför det längtidiga reversoch borgenssystem, som är en egenhet för vårt land, fostrad och unierhällen af vårt hela bankoch kreditväsende. En särskild sak är att från den juridiska sidan undersöka om den nuvarande lagen för inrikes vexlar bestämdhet och ändamålsenlighet, samt synnerligen afseende å execulionsformen, motsvarar de fordrinsar, som deruppå kunna göras, men dertill eger Förf. varken tid eller förmåga. Blott i förbigående vill lan anmärka, att det bestämda minimum för inrikes rexelns belopp eller 25 rdr specie, synes vara för lÖgt ); att vexeln bör kunna-utsökas utan föregånde rättegång; och att det tycks vara öfverflödigt tt hafva en lag för utrikes och en annan för inries vVexlar, då samma princip bör ligga till grund ör så väl den ena, som den andra.n ) Franska banken diskonterar vexlar på ända ned till 20 francs celler cirka 4 specier.