Aftonbladet – 10 februari 1845, sida 3

dl OLAHUCLIS IUM HIULVE 2USLRUIMv,y fe ve AULUMIH? C. G. Bruhn, Peter Claösson och David Andersson föreslogo, att det äskade anslaget måtte nedsättas, von Zweigbergk och Anders Andersson från Skaraborgs län samt Joh. Fredr. Dahllöf från Elfsborgs län talade för bifall till Utskottets förslag. Voteringen utföll med 30 röster för afslag och 32 för återremiss. Utskottets tillstyrkan i 40:e punkten, om statsoch låneanslag till hamnbyggnaden vid Cimbritshamn, föranledde någon diskussion, derunder Anders Jonsson från Östergöthland yrkade att ifrågavarande punkt för konseqvensens skull måtte afslås; talaren ville dock bevilja de begärda summorna såsom lån. Flere instämde. Per Jönsson och Per Nilsson från Skåne talade för bifall till Utskottets förslag. Rutberg, David Andersson och Bengt Gudmundsson funno nödvändigt att åtgärder vidtogos till fullbordande af ifrågavarande hamnbyggnad, men voro ej ense med Utskottet om anslagets och lånets belopp. Den sistnämnde talarens förslag, att 3000 Rdr måtte beviljas såsom anslag och 40,000 Rdr såsom lån, blef Ståndets beslut. Låneanslaget för iståndsättande af Carlshamns hamn bifölls, utan diskussion. För bifall till ytterligare anslag till upprensning af Uddevalla hamn talade Tobias Lind, Dahllöf och Olaus Eriksson. Rutberg och David Andersson hade ej något deremot, i fall statens tillgångar medgåfvo anslaget, och föreslogo återremiss. Flere instämde, men vid votering blef Utskottets afstyrkande bifallet med 56 Ja mot 23 Nej. Utskottets hemställan om fortfarande utgående af de, till amortering utaf ett för Linköpings hamnbyggnad och Stångåns upprensning upptaget lån, beviljade 4080 Rdr årligen, bifölls. Vid föredragning af 46:e punkten, deri Utskottes afstyrkt motionen om anslag och lån för SöMvitsborgs hamn, anhöll Per Jönsson från Skåne, att 40,000 Rdr måtte beviljas såsom lån för nämnde hamn; häri instämde Per Nilsson från Skåne, Gustaf Appelqvist från Blekinge och Joh. Zetterberg från Stockholms län, m. fl., men vid votering blef Utskottets afstyrkande bifallet, med 46 röster mot 26. Nionde, trettonde, fjortonde och sjuttonde punkterna, afstyrkande anslag för hamnanläggningar i Wenersborg, Ystad och Wadstena samt en dammbyggnad i Luleå skärgård, biföllos, utan diskussion. Sven Jonsson från Jemtland yrkade återremiss af 48:e punkten, angående undersökningar och kostnadsförslag öfver upprensningen af Laforssen (afstyrkt af Utskottet); men vid votering bifölls Utskottets hemställan med 43 röster mot 24. De af Utskottet föreslagna anslag och lån till upprensning af den 17, mil närmast Söderhamns stad belägna del af skärgården, biföllos. Vid 23:e punktens föredragning begärde Gustaf Appelqvist från Blekinge återremiss, på det Utskottet måtte förklara, att rättigheten till begagnande af det vid sistl. riksdag beviljade, men ej upplagna lån för upprensning af Rottne å och redden vid Ronneby köping finge stå öppen, men Ståndet biföll Utskottets utlåtande älven i denna del. Ståndet beslöt, på hemställan af Per Sahlström, Anders Andersson, m. fl., att de i 28:e punkten omberörde 37,300 Rdr, som blifvit anvisade för utdikning af myror på Gottland, måtte tilläggas den för andra odlingsföretag för tre år anslagna fond, 1350,000 Rdr, och med denna anmärkning återremilterades nämnde punkt. De Utskottets afstyrkanden al begärda anslag och lån, som äro omförmälda uti 49:e 21:a, 29:a 24:e, 25:e, 26:e, 27:e och 29:e punkterna, blefvo. utan diskussion. bifallna. — Följande insände reflexion i Wermlandstidningen kan väl förtjena att tagas i betraktande, ehuru de deruti omhandlade storverk måhända icke böra ställas i främsta rummet bland dem, som Förenta Staternas folk utfört. Märkvärdigt är, att denna reflexion kunnat få en plats i det bladet; den lyder som följer: Vi kunna ej afhålla oss från att meddela en notis, tagen ur ett snart utkommande interesssant arbete, och hvilken ger anledning till betraktelser, hvilka vi nu ej äro i tillfälle att utveckla, men hvilka torde falla sig. lätt nog för den, som kan och vill opartiskt tänka på vår inre ställning. Inom Förenta Staterne finnas fullbordade kanaler tillen sammanlagd längd af 488 svenska mil, åtskillige smärre oräknade, och de farbara jernvägarne hålla inalles 550 svenska mil. Erinrar man sig att den första jernväg anlades i Förenta Staterne år 4827, så måste man falla i en djup beundran öfver den kraft och samhällighet, som förmått på denna korta tid utföra dessa storverk. Och detta är dock åstadkommet i ett land, hvars styrelse mången vilt frånkänna alt kraft, all förnuftig organisation; detta är gjordt i ett land der det utskrikna folkväldet sitter vid rodret; i ett land som saknar cn fyrdelt representation, ett tillbakahållande riddarhus och ett statsekonomiserande presterskap. Huru många sekler skulle väl det behöfvas att på våra riksdagar debattera om 488 mils kanaler, när man påminner sig huru många 100:de, ja väl 1000:de riksdagsmanna dagsverken som frågan om anslagen till Götha kanal upptog under ären 4810— 48. Med djup smärta måste vi erkänna ofullkomligheten i våra former, ringheten i vär förmåga och de olyckliga följderne af värt stillastående, och med en välgrundad fruktan måste vi uppställa vår framtids horoskop, hvilket endast visar de mörka taflorne af obegagnade naturförmåner, en slocknad industri och utdöda näringar. Huru lyckligt vore ej om de, som endast splittra våra nationella intressen, en gång ville allvarligt begrunda det gamla holländska valspråket: Concordia res parve crescunt. DPÄUTTEC ÄNCC ACH DATICCA TTR