förnya; saknas rop af någon väktare, eiler törmarkeslt på annat sätt väktares frånvaro eller uraktlåtenhet. 1 då skall underrättelse derom af närmaste man aflemnas, antingen genast genom signal till närmaste väk-l3a taren åt det håll der distriktkontoret är beläget, sålt att rotmästaren genom fortsatta signaler från man tilllr man skyndsamt må erhålla kunskap derom, eller ock,lc der orsaken till anmärkningen genast kan rättas, ge-f nom rapport till rotmästaren då han ankommer. g 48. Väktare bör, så vidt möjligt är, skaffa siglc sådan kännedom om de personer som bo i husen in-lf vid hans station, att han kan veta, om de, som gåls der ut eller in, äro i rätta ärender stadde eller icke.lt Anse husegare väktare så pålitlig, att portnyckeln kan anförtros i hans vård för att insläppa hemkoml mande husfolk efter klockan 10, då alla portar skola vara stängda, då må väktare sådan befattning emot vedergällning sig åtaga. Öfverenskommelsen deroml; skall likväl anmälas hos rotmästaren till anteckning och inrapportering; vare ock väktare i sådant fall ensam ansvarig för portens tillbörliga stängande. 1 Är ingen öfverenskommelse träffad, då må väk-t tare genom ett kraftigt slag på porten erinra om dess stängning, i fall den finnes öppen efter föreskrifven tid, och vare för slik erinran berättigad till 4 skillingar banko ersättning af husegare.l g 49. Tillspörjes väktare af förbigående eller mö-1, tande personer om numret på något hus eller om 5 annat, hvarom han kan och bör lemna upplysning, då -skall han derom höfligt svara; men icke må han inlåta sig i samtal, som ej har för ändamål att skaffa sonom sjelf upplysningar, eller som onödigt uppehål-c ler honom i tjenstgöringen. : 8 20. Träffar väktare under bevakningstiden efter klockan 40 någon eller några personer bärandelt knyten eller dragande bördor, då skall han sådant alltid anmärka. Är person bekant och välkänd, då frågas endast hvarifrån och hvarthän knytet eller bördan föres och hvad detsamma innehåller, hvilket dock, äfven der frågan finnes nöjaktigt besvarad, förlrotmästaren anmäles. Är åter den med knyte eller börda anträffade o-t, känd eller illa känd, då bör väktaren icke allenast söka utforska dess namn och hemvist, utan äfven ensam, eller med tillhjelp af närmaste man, söka upp-l: daga sannfärdigheten af den anhållnes uppgifter, så i nämnde afscenden, som : rörande innehållet af bör-!: dan, dock utan att derå anställa undersökning annorlunda än till det yttre.. l Endast i händelse full visshet vinnes, att ingenting obehörigt är å färde, må väktaren på eget och tillkallade kamraters ansvar låta den anhållne passera l: vidare, Förefaller åter sådan misstanka, att väktarne icke på eget ansvar anse den anhållne kunna få obehindradt passera, då skall den sednare, ätföljd af väk-) tare från station till station, affärdas till närmaste poliskontor. i Väktare må dock icke vid någons anbållande tillåta sig ringaste ohöfviskhet eller väld, så framt icke den anhållne vill fly undan, i hvilket fall personen lj: må fasttagas. Anmälan genom serskilda signaler skall då genast ske till distriktkontoret, äfvensom tilll. garnisons-vaktposteringen, i fall den anhållne är oregerlig eller flere skola fasttagas och affärdas, sål att handräckning är af nöden. g 21. Nattro bör, så vidt möjligt är, genom väktares åtgärder bibehållas och icke af honom sjelf störas, så framt ej fara är på färde. Om väktares tjentiga och hofsamma åtvarningar till tystnad icke hörsammas, eller om de bemötas med ytterligare oljud, eller om gäster på krogar eller andra offentliga ställen åstadkomma oväsende cIller otillbörligt buller, då skall genast, genom signalering, polisman tillkallas. g 29. Finnes någon utom hus i hjelplöst till-I stånd, då skall väktare förhjelpa sådan person till närmaste station, hvarifrån personen vidare fortskaffas på enahanda sätt till sitt hemvist, eller, om det icke kan utrönas, till närmaste polisbetjent eller vakt. g 23.: Om stark. rök eller annat tecken till eldfara förmärkes, då bör väktåre göra närmaste man uppmärksam derpå, skyndsamt väcka någon. af husI folket, samt, efter erhållen underrättelse om anledningen till elden, tillse att den varder släckt, i fall dess underhållände ej är nödigt och behörigt. Utbrister åter eldsvåda, som icke omedelbarligen kan släckas, då hör sådant på serskildt sätt, som anIgifver qvarter och husnummer;7 signaleras till närI maste vaktkontor eller postering. 24. Reserv-väktare åligge under tjenstgöring l enahanda skyldigheter och ansvar, som ordinarie väkTItare, och åtnjute för sin tjenstgöringstid samma aflöning och förmåner, som de sednare. 1 -g 25. Den af ålder brändvakts-kompaniet tillhörande brandspruta serveras hädanefter. af behöfligt antal reserv-väktare, under det befäl och med det TI biträde, hvarom administrationen äger att serskildt Tförordna. g 26. Så vida nattbevakningen tillika kommer latt besörja gatlyktornas tändning och eftersyn, då låligger väktare, en hvar vid sin station, att erhållne föreskrifter derom iakttaga. i Artikeln III. Om aflöning, utredning, ersättningar, belöningar och böter. g 27. Direktören erhåller i ärligt arfvode 1200 Rdr Bko, deruti ingripen ersättning för inqvartering och skrifmaterialier. I Rotmästare bekomma årligen 260, och ordinarie lväktare 200 Rdr, allt Banko, inqvartering inberäknad. Dock kan en serskild fördelning till olika belopp af administrationen göras i mån af tjenstgöringens olika beskaffenhet under olika årstider. j N 08. Såsom utredning bestås åt rotmästare och ;l väktare en kappa, med tre ärs slitningstid, en lif-Ipels af fårskinn med fem års dito, samt en hatt och )lett par stöflar med halfsulor årligen. Dessutom: hvisslingspipor till signalering, nummermärken, en I gröfre käpp eller annat nödigt försvarsvapen. ) Varder någon persedel genom rotmästares eller lväktares eget förvållande så förderfyvad eller förstörd, latt den icke kan för sin behöriga tid vidare begagnas, då vare den härtill vållande, efter administratioi Inens ompröfning, skyldig till ersättning, som genom Jafdrag å aflöningen godtgöres kassan. a g 29. Belöningar till rotmästare och väktare fö-. I reslås af bevakningsdirektören, och bestämmas af ads ministrationen för nedannämnde orsaker och utbetaAllas genast eller vid de månadtliga liqviderna. f) a) För tidig upptäckt af eldfara, innan någon annan densamma varseblifvit, 3 Rdr 46 sk. Bko. al b) För eldens skyndsamma dämpande, oberäknadt lhvad vältaran erhåller från annat håll. 5 Rdr. He