Aftonbladet – 8 februari 1845, sida 3

Article Image
RE en nn linsände. r (C. PJ BLANDADE ÄMNENs — ÅNASTATISK TRYCKNINGSKONST. Med detta grekiska namn har man betecknat en för några: år sedan i Erfurth uppfunnen förbättring för lithografiskt öfvertryck efter förut tryckte skrifter eller teckningar, äfvensom efter manuskripter och Titningar, hvilken, med hänseende till dess ovanliga fullkomlighet, gjort mycket uppseende, serdeles i England. I Man har der ansett dylika öfvertryck för någonting lalldeles nytt, och sista numret af The Athenmum:talar derom, såsom en serskild uppfinning; fastän der i verkligheten är jemnårig med sjelfva stentryeksI konsten, så att Sennefelder, denne märkvärdiga konsta uppfinnare, redan kunde i första upplagan af sin ders öfver utgifna lärobok, år 4848 eller för 27 år sedan, lemna prof. Planchen AM 2 i sistnämnde arbete är nemligen ett öfvertryck af ett kopparstick; MM 9 innehåller ett dylikt, efter ett nytt och ett gammalt typografiskt tryck, och J4 40 ännu ett, efter den läldsta med tryckningsär försedda bibel; alla dessuj tom så vackra, att man svärligen torde kunna framl visa någon nyare lithografi, som i technisk behandTlling öfverträffar dem. Vid anblicken af SennefelI ders plancher i allmänhet, öfverraskas man af den Jobestridliga sanningen, att stentryckskonsten, hvad I det techniska beträffar, utgick fulländad ur uppfinI narens hand, och att det blott är i dess artistiska del, som den blifvit förbättrad sedermera, ty deri voro han och hans nyhegynnande ritare och skrifjvare temiigen klena. Hvad som imedlertid måste väcka uppseende i England, var det särskilda prof, som ÅAtheneum fick sig tillsändt; det bestod nemlijgen af ett eftertryck af ett ibland denna journals egna numrör, som äfven innehöll träsnitt, och var så lyckadt, att red. skulle trott sig se ett exemplar af original-upplagan, om icke papperet varit af annat slag. Tiilika tillkännagafs, att öfvertrycket tagits från en metallplåt, och ej från sten; såledesmed ett ämne, som väl äfven Sennefelder fann på att använda, men icke ansåg jemförligt i brukbarhet med sten. Märkvärdigast af alltsammans var kanske de betänkligheter, som i anledning af det tyska eftertrycket väcktes hos den i England tillsatta kommitteen för granskning af medlen till förfalskningar af banknoter, jemte de lagstiftnings-spekulationer, hvarpå man, till följd deraf, funderade i England. Lyckligtvis slutades dessa betraktelser med erkännandet, att det vore bäst att icke lagstifta någonting cmot utvecklingen af -lithografien, mer än emot någon annan konst, men att söka begagna dess egna uppfinningar till motarbetande af dess missbruk. I sjelfva verket har också denna konst nu mera blifvit så mångsidigt utbildad, att det icke för en skicklig lithograf kan möta någon svårighet att eftergöra allt, hvad vi för närvarande anse mest betryggadt emot förfalskning, t4, ex. våra svenska bankosedlar — riks-, så väl som priwvat-bankernas — våra nya tullstöämplar och vårt nya stämpelpapper; men ingenting är heller lättare, än att genom ett rent litbografiskt. handgrepp förekomma det; och det vore en stor oförsigtighet, om vederbörande icke skulle ha användt det, hvilket man bör förmoda. Det vigtigaste praktiska bruk, som man, efter den engelska tidningens erinran, skulle kunna göra af lithografiskt öfvertryck af äldre arbeten, vore besparingen derigenom af stereotypering. I stället för det kostsamma förlaget af stereotyp-plåtar, behöfs nu cj mer, än ett väl vårdadt och rent exemplar af en äldre upplaga. Ager man ett sådant, det må för öfrigt innehålla boktryck eller planchetryck, af hvad slag som helst, så kan man. genom lithografiskt eftertryck anskaffa en ny upplaga, när och hvar man behagar. : — TORYBEGREPP OM FURSTARS UPPFOSTRAN. En af konung Georg III:s af England samtida, Dodington, berättar i sina memoirer, att Georg III:s uppfostran vårdslösades med flit, och att när den unge tronarfvingens mor beklagade sig deröfver för hans informator mr Stone och bland annat begärde, att han måtte få någon kännedom om Englands grundlagar, förklarade han, alt sådant skulle väcka ovilja hos prinsens guvernör, biskopen af Norwich. Hon upprepade vid ett annat tillfälle samma önskan i Dodingtons närvaro, men då svarade mr Stone, att detta icke hörde till hans göromål, och aflägsnade sig. På Dodingtons anmärkning att det vore interessant att få upplyst, hvari informatorns görömål egentligen bestodo, svarade prinsessan: Jag vet icke, om ej alt gå framför prinsen itrapporne, promenera med honom ibland, och någon gång göra en lustridt i hans sällskap, samt då och dä spisa vid hans taffel. i — WIEN-PRAGER-JERNVÄGEN. I Oktober 4842 börjades anläggningen af Wien-Prager-jernvägen och i Oktober 4845 blir den:färdig att befaras. Denna väg häller mer än 23 svenska mil i längd; mer än 500 bryggor och viadukter hafva måst byggas och ofantliga bergsträckor genombrytas för denna ahläggning. Tunneln vid Chotzen och Triblitz, den förra 180, den sednare 280 famnar läng, tillhöra den molerna byggnadskonstens djerfvaste verk, och den. som om få månader med blixtens hastighet genomflyger lessa tunnels, kan knappt göra sig ett begrepp om le ofantliga svårigheter, som varit att öfvervinna. På en sträcka af 7 svenska mil, från Olmitz till Landskron i Böhmen, är vägen, med dertill hörande yggnader, fullkomligt färdig, och troligen blir inan kort en proffart verkställd på denna del deraf. — BILLIG TRANSPORTKOSTNAD. Konkurrensen nellan . Forth-Clydekanal-kompaniet och Edinburgerernvägsegarne är så stor, att det förstnämnde komvaniet nu befordrar passagerare från Glasgow till Elinburg för mindre än en farthing (4 skilling rgs) ngelska milen (s svensk). Sedan denna nedsätting i passagerarcafgiften, som började för ungefärigen ett år sedan, öfverstiger passagerarnes antal nätan det otroliga, ty det belöper sig till 253 procent ner än förut under dagen, och 209 procent under atten. Den sista halfårsberättelsen, hvarifrån dena uppgift är lånad, tillägger ytterligare, att komaniet det oaktadt ej fått vidkännas en större extra fgift än omkring 30 pund sterling. POSTSCRIPTUM. — Ridderskapet och Adeln har i dag förehaft residenten van Hartmanedarffe förelag tll nns:

8 februari 1845, sida 3

Thumbnail