Aftonbladet – 5 februari 1845, sida 1

CARL JOHAN ADLERCREUTZ. SKIZZ AF ALBANO. (Forts. fr. gårdagsbl.) Svenska vapnens lysande framgångar 1 medlersta delen af Finland, under sommaren 1808, kunde ej annat än på det högsta oroa den annars så förhoppningsrike despoten i Petersburg. Den dervarande krigsministern misströstade redan att det ryska inkräktarkriget skulle bära de frukter, som man i början af fälttåget hade beräknat, så att nu uppstod fråga om ingenting mer eller mindre: än att draga de åtskilda armåeekorpserna tillbaka, och förena dem närmare hvarandra i och omkring Tavastehus, för att der gå försvarsvis tillväga och afbida den kallare årstiden, och då återbörja anfallet. Men efter nogare bepröfvande och synnerligast efter öfverste Pauluccis undersökningar om ryska härens verkeliga ställning, beslöts att, efter den påbörjade planen, fortsätta kriget, och anbefalldes grefve Buxhöwden att tillbakatränga svenskarne öfver Bottniska viken, kosta hvad det ville. ) , Svenska hären låg fördelad i trakten af Kuortane, med högqvarteret fortfarande i Lappo. Grelve Klingspors oförsvarliga overksamhet underlättade icke blott ryssarnes ofvannämnde undersökningar, utan uppmuntrade fienden till ståndaktighet, och gaf den fullkomlig tid att förstärka sina sönderbrutna krafter; så alt då hela svenska hiären i Finland utgjorde, i slutet af Augusti månad 4808, omkring 43,600 man och 40 kanoner, inberäknadt de 35009 soldater konungen: sjelf kom) Enligt Monigzommery.