Aftonbladet – 3 februari 1845, sida 2

Ivor Hartmansdorff, Bror Munck, Dalman, Weistörstrand och Silfverstolpe, chefen för ecklesiaTstikdepartementet. Friherre Hugo Hamilton, såsom Utskottets ordförande, redogjorde i ett ganska vackert föredrag ytterligare för de skäl, på thvilka Utskottet grundat sitt betänkande. Herr I von Hartmansdorff, som är ordförande i direk. Itionen för den nya elementarskolan, försvarade den derstädes införda undervisnings-metoden uti Jett mycket sakrikt och på talrika erfarenhetsrön grundadt anförande. Han ådagalade dervid bland annat med sifferförhållanden, att af de fråti elementarskolan -utgångne elever en större proportion haft bättre betyg i latinet, än af dem, som utgått ifrån gymnasierna, vilket är en vederläggning på den hufvudsakligaste invändningen man har framfört emot den nyare methoden, nemligen att den klassiska ubdervisningen der skulle försummas. Professor Cederschöld berättade åtskilligt om det sätt, på hvilket han fått sina studier i ungdomen och bevisade dermed, att det lika väl går an att lära latin, fastän man börjar med de moderna språken, samt att kunskapen i hvarje språk underlättar lärandet af ett annat. Hr Hjerta uppehöll sig hufvudsakligen vid nödvändigheten att genom en reform i undervisningsväsendet gifva ynglingarne något mera den rigtningen, att göra sig hemmastadde med det praktiska lifvet, för hvilket de ändå böra bildas, så att de ej stå alldeles tafatta, när de på en gång dit utkastas, 0. s. v. Hr Silfverstolpe, som tog ordet till slutet, syntes oss något litet obeslutsam; han trodde att man hade gått för långt både å cna och andra sidan, men hade dock intet emot ett bifall till betänkandet, och skulle: sjelf lägga sitt ja i voteringen, samt lofvade att saken hos Kongl. Maj:t skulle underkastas den noggrannaste pröf : ning. Såsom tillägg till redogörelsen för dennadebatt, torde vi i dag böra nämna talarne för och emot i Presteståndet. Emot betänkandet talade biskoparne Holmström, Nibelius, Bruhn och Hedren, doktorerne Reuterdahl, Utterström, Wallin, Pettersson, Björkman (som dock ansåg åtskilliga förändringar nödiga), professor Fries, lektor Ljungdahl. och professor Knös. För reformen: prosten Almqvist, professor Wahlberg samt doktorerne Sandberg och Säve: — Ett annat icke mindre vigtigt beslut än det förestående, är Bondeståndets i Lördags om skydds-afgiltens användande till inrättande äf folkskolor och understöd för folkunderyvisningen. Om detta beslut, som ifrån början grundar sig på en motion af doktor Sandberg, vinner äfven de öfriga ståndens bifall, så är ett större steg för folkbildningen gjordt vid denna riksdag, än någonsin till-förene. ? — Dagligt Allehanda för i: dag meddelar det anförande, hvarmed Presteståndets talman under diskussionen i läroverksfrågan tillät sig att inverka på sakens utgång derstädes, sedan diskussionen redan förklarats slutad. Vi skola äfven meddela denna skrift en annan dag, emedan det kan förtjena ses, huru man ibland kan affärda saker med deklamationer och en högförnäm :min i stället för argumenter. -. ms — De tre ofrälsestånden. hafva nu förenat sig i det beslut angående smidesfrågan, att hos Kongl. Maj:t anmäla, det R. St. icke blott till alla delar instämma i de åsigter rörande denna fråga, dem Ständerne vid förra riksmötet uttalade, utan äfven önska, att der två masugnar under: sistförflutna tio år haft en årlig tillverkning af sammanlagdt 23500 sskeppund, dessa masugnar måtte erhålla tillåtelse att anlägga en stångjernshärd med oinskränkt smidesrätt. Beslut härom fattades först den 44 Januari af Bondeståndet, och antogs sedan på bemälde Stånds inbjudning af Presteståndet den 47 och af Borgareståndet den 29 samma månad. — Hr brukspatron Petr har i går lemnat hufvudstaden på :tre veckors permission. Hr brukspatron C. F. Waern deremot har återvändt till riksdagen. Riddarhuset har i förra veckan blifvit förstärkt med åtskillige ledamöter, som återkommit från Skåne, såsom herrar Tornerbjelm och Liljehöök, friherrarne Jules Schwerin och Rosenblad, m. fl. j ——— — Expeditionssekreteraren i K. Mitskansli, Carl Wilh. Ringborg, har uppå begäran erhållit afsked från sekreterarebefattningen i justitiekanslersexpeditionen, till hvars bestridande tills vilare protokollssekreteraren uti justierevisionsexpelitionen, C: P. Laurin, blifvit förordnad. — Till häradshöfdinge uti Wartofta och Frökinds häraders domsaga har. Regeringen den 30 . förra månaden utnämnt notarien i Götha hofrätt, häradshöfdingen Otto Emanuel Wijkmark. — Rådmannen i: Stockholm, Daniel Grundal, har. den 25 i förra månaden, uppå begäran, ernållit afsked från sin innehafvande rådmanstjenst; ned rättighet att tillgodonjuta pension å indragningsstaten för Stoekholms: stads afskedade em : petsoch tjenstemän. — På Carlsdagen, den 28 i förra månaden, var H. M. Enkedrottningen låtit till sällskapet ör arbetsflitens befrämjande uti hufvudstaden öfverlemna en summa af 666 rdr 39 sk. EEE asks EE