UTRIKES. SCH WEITZ. Sedan offigella bladet i Luzern förkunnat, att söfverenskommelsen med Jesuiterne om undervisningsväsendets öfverlemrande i deras händer nu.mera trädt i verksamhet, har regeringen i kanton Bern ingått med en skrifvelse till förstnämn.de kantons styrelse, och yrkat på inställandet tillsvidare af all kraft och verkan af fördraget med Jesuiterta. Anledningen till detta steg är fruktan för de förderfliga följder, Jesuiternes insläppande i Luzern skulle medföra, icke blott för denna kanton, utan för hela Schweitz. Regeringen i Bern bar derjemte beslutit, att förelägga stora rådet elt dekret, genom hvilket skulle förklaras, att för framtiden ingen, som blifvit undervisad och uppfostrad af Jesuiter, kunde vinna anställning i statens tjenst. FÖRENTA STATERNA. Ett inbördes krig synes vara på vägen alt utbrista emellan en del af befolkningen i staterne Ohie och Kentucky. Anledningen dertill uppgifves vara följande. Flere slafvar, som rymt från sina herrar i Kentucky, passerade, på vägen till någon mera aflägsen ort, genom staten Ohio, der flera s. k. abolitionister understödde dem på deras flykt, emedan Ohio icke erkänner något slafveri och ej sjelf har slafvar. Genast kom ett parti Kentuckyboer öfver till Ohio och begaf sig till tvenne abolitionister King och Miller, för att af dem återfordra de förrymde slafvarne. Ett handgemängd uppstod, i hvilket Miller blef stucken till döds af Kentuckyboerne. King gjorde motstånd, understödd af flera af sina grannar, hvilka beväpnat sig med bössor. TI striden emellan de båda partierna blefvo 4 man -dödskjutne. Nu instälide sig sheriffen med en annan flock, och lyckades att göra slut på striden, samt taga Kentuckyboerne till fånga. Men dagen derpå kom en skara beväpnade från Kentucky, och en ny strid började, i hvilken flere stupade på ömse sidor. De sednaste underrättelserna från Ohio förmäla, att en ännu större hop beväpnade ditväntades från Kentucky. Hela trakten, der dessa bedröfhga uppträden förefallit, stod under vapen, och lagarnes välde hade nära nog upphört. En ledamot af senaten, hr Benton, hade väckt den motion i afseende på frågan om Texas införlifvande, att detta icke skulle ske i annat fall, än såvida Mexiko dertill samtyckte. Man anser icke troligt att senaten lemnar sitt bifall till införlifvandet på det sätt, som presidenten Tyler föreslagit. Icke heller tror man, att hans förslag får plurahilet i representanternes kammare, så att hela frågan torde komma att hänskjutas till framtiden. MEXIKO. Om upproret emot Santa Anna berättas med denna posten ingenting vidare, än att den betydande staden Puebla förklarat sig emot honom. Deremot hade han med 6,000 man inryekt i Guetaro. Paredes stod stilla, och syntes vänta på att ännu flera orter skulle förklara sig för den sak, han förfäktar. CHINA. Från Havanna har man tidningar af d. 40 November, enligt hvilka ett bref ditkommit från Macao, med underrättelse, att en allmän resning igt rum i China emot utlänningarne, i synnerhet emot nordamerikanerne, hvarvid blod flutit, och ula faktorierne i Canion blifvit uppbrände. De leste köpmännen hade flyktat med sin egendom. j Vordamerikanska sändebudet hade yrkat satisaktion, och Jåtit inleda en undersökning omj vändelsen. i i