Aftonbladet – 23 januari 1845, sida 3

njinföras samt på å 3 dagars tid utvädras och blifra s torr; hvilket förslag icke ansågs innehålla något, som -Iför hvarje erfaren landtman kan vara obekant. Å Jernkramhandlaren i Eskilstuna, C. F. Lindeström, hade hos akademien anhållit, att hans sätt att säkert och med minsta kostnad befordra barrskogens odling och tillvext måtte offentliggöras samt i sockenstugorna hållas tillgängligt; att honom måtte tillåtas. att i -Igrönt band-bära om halsen den skådepenning, han -jtiliförene af akademien emottagit, samt att hans yngre -Json måtte genom akademiens försorg blifva som fri—elev: antagen vid något under akademiens styrelse stående. landtbruksinstitut, och att denne son måtte j erbälla nödiga respenningar samt biträde till kläder. Hvad angick första punkten af denna framställning, Iså fann akademien icke skäl att frångå sitt år 1843 lafgilna yttrande; hvari hufvudsakligen förekom, att -Jinbyggarne i alla rikets delar, genom den af Hr af -IStröm utgifna anvisning i skogshushållningen, hans fullständiga handbok oberäknad, redan cega en i alla. .Ihänseenden lämpligare ledning vid skogarnes skötsel. A Beträffande Hr Lindeströms önskan, att om halsen få bära medaljen, sä förutsätter medgivandet af en sådan utmärkelse någrasednare väsendtliga tillgöranden i det af Lindeström bearbetade ämnet, hvilka åtgärder likvist icke blifvit uppgifna, enär utdelandet af :6 kannor barrträdsfrön, hufvudsakligen till riksständen samt främmande staters härvarande sänIdebud och konsuler, väl icke kan anses derföre tillräckligt. Och hvad slutligen angick unge Lindeströms antagande till frieley vid något under akademicen sorterande landtbruksinstitut, så kunde akademien derutinnan så mycket mindre vidtaga någon åtgärd, som intet landtbruksinstitut står under akademicens styrelse. Hr doktor Crusius på Rädisdorf i Sachsen hade skänkt akademien ett fåt frön af sommar-rapsat, som med mycken framgång blifvit af honom odlad; hvaraf akademiens sekreterare skulle ega att utdela till dem af akademiens ledamöter, som kunde vara hugade att dermed verkställa försök. : Akademien underrättades, att Kongl. Maj:t bifallit akademiens hemställan. om understöd för mamsell Granbergs tillämnade förnyade resa till Wester-Norrland, i ändamål att fortsätta allmogens undervisande i dubbelspinning och blekning, samt att m:ll Granberg, till följe häraf, i början af månaden anträdt denna resa. På underdånigt förslag till hedersledamot uppfördes fabrikören och possessionaten John Swartz, hofmarskalken, friherre Gerharå De Geer, och f.d. statsrådet m. m., friherre Ced rström. Till inländske arbetande ledamöter invaldes, vid sammankomsten den 48 Januari, kammarherren Paykull, kammarjunkaren von Engeström, kammarherren af Harmens samt departementschefen i tullstyrelsen, Tauvon; och till utländske ledamöter H. K. H. Erkehertia Johan af Österrike, samt juris doktorn m. m. Crusius. Till föredragander i landtbruksafdelningen samt i skogsoch trädgårdsafdelningen återvaldes, för nästföljande trenne år, i den förra professorn Boheman, och i den sednare professorn Wahlberg. Uti sammankomsten den 44 December föreslog frih. vor Kremer, att akademien skulle, för att befrämja det utbyte af kunskaper och erfarenhet, somgenom sammankomster af skiljda orters landtbrukare bör vinnas, söka tillvägabringa ett allmänt svenskt landtbruksmöte på något dertill passande ställe, såsom t. ex. akademiens experimentalfält. Förslaget remitterades till förvaltningskomiteen. Denna tillstyrkte sjelfya saken, som vid akademiens sammanträde den 48 dennes omfattades med lifligt intresse. Angående sättet voro meningarne deremot icke alldeles ense, då några önskade att det första mötet måtte hällas redan denna sommar, hvilket andra åter ansågo mindre verkställbart i anseende till förberedelserna, som, om sådana möten skulle medföra det åsyftade ändamålet, erfordrade en längre tid. Akademien stannade i det beslut, att underställa Kongl, Maj:t förslaget, samt, såvi ida Kongl. Maj:t gillade detsamma, till nästa år småningom förbereda cn -: första sammankomst för Sveriges landtbrukare. Vid sammankomsten den 48 dennes hade hr kommersrådet von Sydow ett föredrag, hvari meddelades uppgifter om produktionen af Danmarks jordbruk och boskapsskötsel. De voro hemtade ur en dansk historisk-statistisk tidskrift, och utvisade en alldeles förvånanide prögression: Så hade exporten af spannmål, som år 4834 utgjorde 4,014,700 t:r, år 41840 stigit till 2,576;900, och utförseln af raps hade under samma tid uppgått från 48,000 t:r till 279,500. Största delen af denna export, till en million tunnor bestående af korn, hade gått till Norge, dernäst till England o. s. vy. Utom spannmäl skeppas ärligen till utrikes orter betydliga qvantiteter af bröd och mjöl, samt flera af boskapsskötselns produkter. Sammantagna värdet af utförseln utaf. jordbrukets och boskapsskötselns alster utgjorde år 4840 Riksgälds Rdr 46,730,210, deri icke upptaget värdet af undef samma år exporterade 1,290,748 potter bränvin. Hr von Sydows afsigt med detta föredrag var att väcka uppmårksamheten på vår jemförelsevis mindre lyckliga ställning i dessa afseenden, att med slående exempel uppmana till ett allvarligt befordrande åf vära naturliga näringar. Detta ändamål förfelades heller icke. De meddelade uppg ifterna, i förening med det patriotiska sätt, hvarpå de voro sammanflätade med våra förhållanden, väckte allmänt deltagande och föranledde det beslut, att akademien skulle snaräst möjligast serskildt låta trycka detta föredrag, samt deraf utdela exemplar till Riksstånden, m. fl. Akademiens herr direktör hade från kammarherren Hallenborg på Svaneholm i Skäne erhållit ett exempler af en detta är i Lund tryckt bok kallad: Lärobok i Landtbruket för Si turups socken, af Rutger Macklean, utgiv:n 29 år efter författarens död af Johan Rabben. Vid ett tillfälligt sökande efter gamla handlingar på Svaneholm, hvilket, såsom bekant, var det egentliga fältet för friherre Mackleans sällsynt patriotiska verksamhet, hade herr Hallenborg påträffat handskriften till detta arbete, författadt i slutet af 4780-talet. Herr Hallenborg uppdrog åt professor Rabben att från trycket utgifva detsamma; men af företalet synes, såsom skulle upplagan vara tilltagen i alltför ringa skala. I hufvudstadens bokhandel är det ännu icke tillgängligt. Det exemplar, som företeddes i akademien, öfverlemnades till herr Nathorst, som lofvade att i akademiens handlingar recensera denna så oförmodadt i dagen komna nva kosbdlke)