——————-211-T7—r—r —2— een — ?—Ö— —— — — tv med min kasus alt skaffa; ty Julia är ej hans dot ter — han är barnlös. Jaha, jaha, — hm, hm, — det är sålede inte underligt, om öfverstinnan vill se sin dotte väl försörjd. (Der hade jag en af prostinnans pro saiska ideer.) Hon är redan temligen gammal — 26 år för en flicka är mycket nog, hm, hm men hon ser bra ut och är liflig, som om ho vore aderton. Jaha; men nödigt är att bror ta pastoralexamen, -sade hustru min, för si den lill gården, som öfversten har i Quarneby socken, fideikommiss, och dermed följer jus patronatus til Quarneby och Alunda församlingar. Jaså, sade jag, och bet mig i läppen. Hustru min sade, fortfor prosten, att om bro: nte skyndade sig, så kunde Quarneby bli ledigt Prosten Frösten är öfver åttatio år — stiftets seNior. ,Jaså.n Hustru min såväl som jag känna bror och tro ut bror verkligen älskar fröken Julia — bror får nte ta illa, hm, hm, — hustru min säger att hor väl tror alt fröken Julia gör detsamma tillbak: — men .. Ja, jag förstår, yttrade jag litet barmsen pmen prosten kan säga prostinnan, att detär mig och icke ett pastorat, Julia vill ha — hon älska mig innerligt. . . pJaså — tviflar inte, sade gubben, något sårar af min ton och min helsning, som han, sanninger att säga, ej vågade framföra. Jaha, adjö med pror. Jag har gjort orätt. De begge gamle mena väl men de känna ej Julias varma hjerta. (Forts, följer.)