köstnad och den, söm blott med en endå ny sanning, ett nytt rön skattat till menskligheten, sannerligen den lefvat och verkat förgäfves. Hvadan kommer väl att alla yrken tillskansat sig flera fördelar på jordbrukets bekostnad? Jo! dessa hafva alla haft en gemensam föreningsoch stödjepunkt, som bevakat deras intressen inför tronen och förmått göra dem gällande. Hade jordbruket haft i Stockholm någon samtidig institution, motsvarande handelskollegium, bergskollegium, jernkontoret m. fl., för att bevaka sina intressen, sannerligen det skulle lidit så många inskränkningar i sin frihet eller blifvit ålagdt så många scrvituter. Må aldrig villorne så förmörka våra sinnen, att vi neka vår beundran åt den folkkäre krigarfurstens örnblick, som genast upptäckte källan till missaktningen för fredens yrken i vårt land; vår vördnad för den fridsällaste af vära Konungars ädla afsigter, att derur upphjelpa desamma. Ty dagens tadel och framtidens lof äro endast skuggoch ljussidan af tet godas sak; det är ljuft gagna dem och älskas, men det är skönare tjena dem och hatas. Jag tror mig kunna försäkra, att Kongl. landtbruksakademien klart uppfattat denna sin ofvan antydda bestämmelse och att från den utgätt till Regeringen månget storartadt förslag af oberäknelig vigt för landtbrukets framtid. Hvad slutligen beträffar den föreslagna revisionsrätten för Rikets Ständer, i fall de hafva tid och lust dertill, af akademiens räkenskaper, så tillstyrker jag äfven bifall dertill. Det väcker alltid misstroende, om man söker undandraga en sak offentlig kontroll; jag har sjelf som förvaltare af större publik kassa funnit min största belöning af noggranna revisioner, och jag tror mig känna, att landtbruksakademicn sjelf önskar det, på det Rikets Ständer må något lära känna, hvad en del nu så omildt bedöma. NNE areanAE Diskussionen i Bondeståndet öfver Stats-Utskottets utlåtande JM? 41, angående regleringen af åttonde hufvudtiteln. (Slut fr. Lördagsbl.) 41:0 Carolinska medico chirurgiska institutet. Litt. a). Arfyvode tillen professor i kliniken för barnsjukdomar m. m.: På anmärkningar af Fredric von Zweiyberk och Nils Strind und, som befarade, att om en professor nu blifver anställd för undervisning i konsten att behandla sjuka barn, man vid nästa riksdag får höra att det behöfyves en serskild professor för gamla gubbars sjukdomar, och hvari många instämde, blef Utskottets förslag i denna del återremitteradt. 192:0 Veterinärinrätlningen i Stockholm. Litt. D. Förhöjning af 666 rdr 32 sk. i nämnde inrättnings ärliga anslag. Äfven denna punkt blef på anmärkningar af Fredrik von Zweigbergk, hvari Henrik Andersson från Örebro, Johannes Andersson från Skaraborgs, Petter Pehrsson från Jönköpings, Ephraim Larsson från Elfsborgs län, m. fl., förenade sig, återremitterad, oaktadt Johan Aug. Zetterberg upplyste, att inrättningen förlorat en påräknad inkomst af ridhuslokalen. N 46:0 Institutet för blinda och dö stumma. Sven Heurlin från Kronobergs län, skriftligen: Genom sistförflutne riksdags anslag till detta institut hade elevantalet af de döfstumma ökts till 52 afstaten underhållne, och hela beloppet till. 70 clever. För landets blinda barn, till ett antal af 2700, finnes deremot ingen inrättning, ty ehuru statens anslag afsett äfven de blinda, hade medlen ej räckt till för dem. Förflutna årets herrar :statsrevisorer hade derföre uppmanat Rikets Ständer, att, derest lokal till ett passande blindinstitut kunde erhållas, för detta riksgagneliga företag anslå de nödiga medlen. Genom Hans Maj:t Konungens löfte hade lokalen Öfra Manilla blifvit till ett blindinstitut upplåten; det tillkomme nu staten att för detta ändamäl anslä medel. Enligt kalkyl skulle för 5000 rdr bko ärligen den upplåtna lokalen kunna behörigen inredas och 42 blinda från hela riket der underhållas, nödige lärare aflönas och nödvändige materialier anskaffas m. m. Talarep förordade varmt den sålunda tilltänkta inrättningen och med honom instämde vice talmannen Nils Pehrsson, Ola Svensson från Malmöhus, Lars Bocthius, Anders Göransson, Erik Andersson, Lars Olsson, Lars Johan Getzelius och Johan Eriksson från Stora Kopparbergs, Carl Eric Myrberg från Westerås, Nils Pehrsson från Kronobergs, Anders Sundholm från Stockholms och Jonas Kylander från Wermlands län m. fl. Johan August Zetterberg från Stockholms län: Då Statsutskottet afslagit motionen rörande anslag till undervisningens spridande bland landets döfstumma, utom institutet, varande barn, tycktes det hafva stödt sitt afslag derpå, att institutets direktion icke hos Kongl. Maj:t gjort framställning i detta afseende; Statutskottet hade likväl förbisettEsistlidet ärs revisorers berättelse angående institutet för döfstumma, der-de, säga revisorerne, hafva till Rikets Ständers behjertande framställt den varma önskan, att elevantalet vid härvarande institut måtte kunna ökas till 440, såsom innefattande alla döfstumma i landet mellan 10—13 år,. Hvar och en kunde finna hvilket stort anslag dertill skulle behöfvas. Nu vore deremot den ringa årliga summan af 1000 rdr bko föreslagen att bland nitiske och i de döfstummas undervisande något hemmastadde folkskolclärare fördelas för att derigenom undan råhet och mörker rycka de mänga utom institutet varande olycksvarelser, som annars äro hemfallne till okunnighet ock mången gång till själsfrätande oro och förtviflan öfver sn öfvergifna ställning i lifvet. Då nu bland Sveriges sämst lottade innebyggare, det största antalet döfstumma funnes, ansåg talaren som en pligt alt söka lätta en af dessas tyngsta bördor, den att åt deras döfstumma barn hereda tillgång till upplysning och förädling och dergenom aftorka mången faders och moders tårar. Till förbättring i lärarestatens inom institutet lönevikor hade talaren motionerat 1000 rår blo. Talaren fäste uppmärksamheten på