Aftonbladet – 20 januari 1845, sida 2

RA rn not denne man, som pansrat sin själ med en 0vöjlig vilja. Å i ,Här är mitt testamente, såde den sjuke slutlisen, kalla in inspektoren och skrif under som vittne. — När jag en gång är död, skall ni se hvarför jag mången gång varit hårdp. En månad derefter var baronen död och enligt hans förordnande öppnades testamentet på be;rafningsdagen. Å Testamentet innehöll saker långt ifrån behaglisa för friherrinnan; hon fick ett litet enkesäte 1 Olsboda församling och sin hälft i boet, dock under uppsyn af en god man och utan rättighet att förskingra något. Den andra hälften hade han delat mellan en fattiginrättning och en skola; och de medel, som efter friherrinnans död funnes, skulle tillfalla en pensionsinrättning för fattiga enkor. Testamentet slutade med en klausul, hvari han åt magistern öfverlemnade tretusen riksdaler. att utdela bland de fattiga, som funnos eller hade blifvit bortvisade från Skoningslösa bruk. Då Lindner begrafningsaftonen for hem och kom förbi kyrkogården, som upplystes af månen och på hvilken de höga träden kastade skugsor, gick han ditopp och bort till baronens graf, den nyuppkastade. on Du har således drömt ut din dröm om välgörenhetens lycka, du har genomkämpat en hård. kamp med dig sjelf, för att lefva och dö hatad; stackars gubbe, hvad du är beklagansvärd och tillika älskvärd i din grymma förvillelse; du var ett barn, ett stort barn, med din hallstarriga vilja — ö .dig efter som: du velat. Gud .Qomer seg (Forts. följer.)