Aftonbladet – 11 januari 1845, sida 2

EEE stöd, och om en prest sysselsätter sig med dess studium, studerar han blott synden. Men denna bor inom menniskans hjerta, och det är der hon bör utplånas, icke genom att fastare sammanknyta henne vid verlden, utan genom att slita henne derifrån. — Magister. Lindner fattar troligen det välmenande i min antydan. Gud välsigne eder, mina bröder! Gån ut i församlingen och använden de gåfvor, som äro eder gilna ofvanifrån. Jag skall med mycket nöje mottaga underrättelse om folkskolan i Träleboda; men jag ber Lindner at icke för mycket sysselsätta sig med den, liksom det vore min afsigt att draga folket från Guc och till verlden. Upplysningen älskar jag varmt men en upplysning bland massan är en eldbrand som vi kasta ifrån oss utan att sedan kunna hän ma den rasande elden. Låtom oss lysa såsom brinnande ljus på Guds altare; men låtom oss e antända de troende, som knäfalla vid dess fot Oss är gfvet att vårda den heliga elden som brin ner i lampan, men ej a t kasta den brinnande ve: ken bland spånorna.n Jag har alltidy) yttrade Lindner, något miss lynt öfver biskopens tal, jag har alltid trott, at man genom upplysning allrabäst kämpar mot o tron och fanatismen, begge dessa religionens far ligaste fiender. pOtron! ja, kära Lindner; men hvem upphö att tro, utom just den halfbildade, och till någor högre grad kan man ej få massorna; intet ljus ä bättre än skymningen. Fanatismen deremot, kär Lindner, är ej fördomlig; den är den fortgåend rörelsen af ett gudomligt lif hos folket, ett brin nande begär att finna sanningen; den är blott e skarp motsats mot vår tids ljumhet och liknöjd