Aftonbladet – 10 januari 1845, sida 1

PASTORS-ADJUNKTEN. ) GENREMÅLNING AF. ONKEL ADAM. Ty. PROSTEN KLASMARK: Lektof Klasmark blef ändtligen på grund a sina förtjenster i den rena matematiken utnämnd till kyrkoherde i stiftets största regala pastorat, och då han naturligtvis i början ville sköta sitt pastorat sjelf, så studerade han flitigt kyrkohandboken, och satt hela veckor--och. petade på en predikan, som han söndagen derpå uppläste från predikstolens. Det var naturens och ovanans fel, att hans:röst Var så klen, att ingen hörde honom; men man tog för afgjordt, att mumlet från predikstolen innehöll Guds ord, och lät sig nöja; ty pastoratet var alltför stort att någonsin hafva haft en pastor, som kunde : sköta embetet, emedan det i mannaminne tillfallit. idel så kallade lärde förtjenster. Dendförre Pastorn hade utgifvit ett grekiskt-lexikon, och om församlingen förstått någon af dialekterne i den gamla grekiskan, skulle den fått höra demostheniska predikningar och pindariska psalmer.; . men så snart det kom an på svenska och på christendom, då var prosten ej i stånd till. något. Församlingen hade således i en trettio. år :bortåt Varit ;skött-af en vice pastor, som hos salig prosten, Professor Slentriander, fungerat dels söm ädjunkt, under den tid prosten gick på benen ochfsålunda var i stånd att komma i-kyrkan, dels som vice pastor sedan Prosten fått slag och; såsom mållös, 1 könsisto ) Se Aftonbl. Ja 4, 2, ä, 5 och 6.