Aftonbladet – 8 januari 1845, sida 2

bröst och hört henne berätta om den evige Fadrens makt, storhet och kärlek. Lindners öga glänste — han hade ofta anat något sådant — men tänkte nu första gången på saken, den blef klar. Och så suckade han: om jag blott hade råd att studera något annat, än hvad som tillhör min prestkurs! Wenzel smålog. Råd! min vän, det skall ej kosta er något; ni skall få kostnadsfritt gå till mig, jag skall läsa för er, på edra fristunder; ni kan ej bättre hvila er än så, hvila er i den fria naturen. Tack, herr adjunkt, på mina fristunder kommer jag hit — får jag det? -Ja mycket gerna, min vän,, sade Wenzel; välkommen när ni vill, den hederlige Klasmark har skrifvit, att ni är en god gosse. Klasmark är sjelf en hederlig man, fastän mycket svag — välkommen, herr Lindnerl!, . Inexamen på seminarium absolverades, och Lindner förundrade sig blott öfver, aft man fordrade så litet. (Forts. följer) — a — — FÖRBÄTTRADE BONINGAR FÖR DE FATTIGE I ENGLAND. En lag har nyligen utkommit i England, som stadgar, att ifrån och med år 1846 får ingen hyra ut källrar under gatan till boningsrum åt menniskor, emedan dylika källrar äro för helsan skadliga att bebo. Icke heller få sådana lägenheter hädanefter uppbryggas i annat ändamäl, än att begagnas till upplag för varor. Den som; efter . förutnämnde period, beträdes med att hyra ut en underjordisk källare till boning för menniskor, gör sig förfallen till 4 sterlings böter för hvarje dug. — Tillika har blifvit stadgadt, att hvarje hus, som hädanefter bygges i en stad, måste hafva en gårdsplats af minst 400 qvadratfot, då icke samtliga rummen äro si ägna, att de från gatan erhålla ljus och f AT — F ng) d-sknfves, att en stark efterfrågan uppstårt vek ål läder såsom man tror, sat för ekbark vi lädergarfning.