PASTORS-ADJUNKTEN. ) GENREMÅLNING AF ONKEL ADAM. IH. LEKTOR KLASMARK. Att vara sjutton år, med friska röda kinder full af lefnadslust och detta pojklynne, som ä; oskiljaktigt från den åldern, att vara just en så dan menniska och för några timmar blott få lo att. ikläda sig svarta kläder och hvit halsduk och vistas bland äldre personer, i hvilkas sällskap mar ej så riktigt vet om man skall stå, sitta elle gå, tala eller tiga — det är ganska svårt, son hvar och en vet, hvilken försökt något dylikt och hvem har ej försökt det under sin studietid! I denna belägenhet voro ett halft dussin gym: nasister en dag hos lektor Klasmark, som bjudi till sig unga Nordenstråle och hans kamrater :; ordningen. Lektor Klasmark var en liten något skulryggig man, omkring femtio år gammal; det var er mycket lärd och boksynt man, som förnött hel: sin ungdomstid vid boken; men olyckligtvis båd för honom sjelf och hans lärjungar, hade han al deles glömt att se sig omkring utom sin läskam: mare. Den stora boken naturen var alldeles till sluten för den lärde mannen, och den ende, som för honom öppnat sitt hjerta, Var Euclides; ty lektorn läste matematik och algebra. Lektor Klasmark var lika så oerfaren i der yttre verlden, och var lika så mycket som han: lärjungar generad i större sällskaper; men vVanar är andra naturen, och lektor Klasmark hade så unda, under en lång räcka af år, genom de ound gängliga uppvaktningarne hos biskopen och lands höfdingen i länet, då denne någon gång hedrad staden med ett besök, rent af blifvit tvunger att antaga ett eget slag af sällskapston, som doc hos den gode lektorn inskränkte sig till en öd. ) Se Aftonbl. JM. 1 och 2.