Article Image
tarl Gustaf Brukn, från Hallands län: Jag inser lUden ännu icke vara itinc, ätt upprätta 2cogråfiska kartor öfver hvarje socken i riket, emedån en mätigd socknar och till och med hela län finnas, der laga skiften ej ännu egt rum, och hvilka således först måste uppmätas innan ifrägavarande kartor kunna upprättas; skulle, för utveckling af landets industriella krafter, socknekartor verkligen utgöra ett oundgängligt vilkor, anser jag, att andre landtmätarne i länen, hvilka innehafva löner på stat, borde åläggas sådane kartor upprätta, emot erhållande af lösen derför utaf socknarne; men för dem åter, hvilka redan undergätt laga skifte, anser jag serskilde socknekartor obehöfliga och yrkar derföre afslag å hvad utskottet tillstyrkt. Petter Pehrsson och Johannes Samuelsson från Jönköpings län m. fl. instämde. Jan Andersson, från Upsala län: För upprättande af socknekartor öfver hela riket fordras der först, att alla socknar uppmättes; dertill behöfdes hela landtmäteristatens verksamhet, och dertill vore det äskade anslaget otillräckligt; yrkade afstlag. Petter Claösson, från Elfsborgs län: Utskottet hade väl ansett förenämnde kartor oundgängliga för utveckling af landets industriella krafter; men om man genom alltför många och stora anslag medtoge landets tillgångar, blifva äfven dess industriella krafter i och med detsamma medtagna. Lämpligast syntes tal. att, derest socknekartor skulle finnas nödvändige, socknarne sjelfva bekostade desamma. Ola Jeppsson. från Blekinge län, medgaf visserligen, att om socknekartor komme att öfver heia riket upprättas, de skulle utgöra en vacker samling, värd att äga, men då statens medel behöfvas till ännu vigtigare ändamål, kunde tal. icke biträda utskottets förslag, utan yrkade återremiss. Lars Pet-! tersson från Blekinge och Måns Pehrsson från Malmöhus län instämde. C. F. Huss, från Vesternorrlands län: Enligt 1827 års landtmäteriinstruktion älåge vice kommissionslandtmätare att, innan han till kommissionslandtmä-, tare befordras, upprätta en sockenkarta. efter de: kartor, som för hvarje by inom socknen kunna finnas: men då, såsom förhållandet var i tal:s hemort, flere byar finnas. inom hvilka laga skifte ännu cj blifvit verkställdt, och vice kommissionslandtmätare icke gerna kunna tillförbindas att, på egen bekostnad, företaga den nödiga mätningen, ansäg tal., såvida det antages att socknekartor;äro behöflige, sig böra bifalla det äskade anslaget. Uppdragandet af sådane kartors upprättande åt andre landtmätarne skulle tillskynda vinst åt vice kommissionslandtmätarne, men andre landtmätarne hade icke ett sådant åliggande. Ephraim Tarsson, från Elfsborgs län: Då ifrägavarande kartor icke kunde tjena till någon egentlig rättelse för enskilde jordägare, ansåg tal. anslaget öfverflödigt och yrkade afslag och återremiss. Pehr Nilsson, från Christianstads län, yttrade sig i samma syftning. Nils Strindlund, från Vesternorrlands län, insåg icke hvartill socknekartorna egentligen skulle gagna, då de icke kunde tjena till något rättesnöre man och man emellan ; vi egde redan Hermelins ganska fullständiga geografiska kartverk och på geometriska kartor vore icke eller någon brist; skulle meningen med socknekartor endast vara, att kunna skryta med en vacker samling, eller bereda vice kommissionslandtmätare tillfälle att, på statens bekostnad, derå nedlägga mästerprof, ansåg tal. det ifrågavarande anslaget så mycket mer öfverflödigt, yrkade afslag och återremiss. Härmed förenade sig Pehr -Olsson från Upsala, Lars Johan Gezelius och Johan Eriksson från Stora Kopparbergs samt Petter Haraldsson frän Elfsborgs län. Gustaf Bernhard Appelqvist. från Blekinge län, ansåg ifrågavarande kartor helt och hållet öfverflödiga och såsom en Iyxartiket. Anders Eriksson, från Elfsborgs län: De skäl, som blifvit anförde för afslag af hvad utskottet uti förevarande punkt tillstyrkt, kan jag för min del icke gilla; meningen med sockenkartors upprättande är, att dessa skola utgöra ett materiel för framdeles blifvande länekartor, hvilka tvifvelsutan vore af betydlig nytta för landet, och då man nu kan vinna ett så godt ändamål med så ringa uppoffring som 3,000 rdr, anser jag det vara skäl bifalla det begärda anslaget, dock, i fall ständet skulle finna en återremiss nödig. vill jag icke sätta mig deremot. Anders Andersson, från Skaraborgs län: Vore frågan om geometriska socknekartor, skulle tal. bifallit, men fann icke anslaget nödvändigt för geografiska kartor, synnerligast som topografiska korpsen upprättar sådana kartor. Johannes Andersson och Petter Jonsson från Skaraborgs län instämde. i Nils Nilsson, från Wermlands län, fann socknekartor öfverflödiga då man utur öfverste af Forsells arbete kunde inhemta alla erforderliga upplysningar, såväl i geografiskt som statistiskt och ekonomiskt afseende. Anders Johansson, från Wermlands län, förenade sig med dem, som talat för afslag. i Tobias Lind, från Götheborgs och Bohus län: Enär anslag redan blifvit afsedde till topografiska arbeten, för att få på karta affattadt hela landets geografiska läge, ansåg tal. socknekartor icke vara af nöden. Hindrik Andersson, från Örebro län. reserverade sig mot gratifikationer till vice kommissionsfandtmätarne; yrkade återremiss.

7 januari 1845, sida 2

Thumbnail