Aftonbladet – 4 januari 1845, sida 2

Article Image
kallade Tyska, ingalönda kunnat åstadkomma et! al utlänningen approberadt jern. Utmärkt oms sorg vid tillverkningen och flere 1 sednare tider vidtagne förändringar vid metoden hafva visserligen betydligt förminskat de olägenheter, som vidlåda tillverkningen af stora jernmassor; men dessa åtgärder göra ej tilllyllest. Det förtjenar härvid anmärkas, att ett tackjern, qvalificeradt att åstadkomma fast jern (strongbodied iron) svårare kan ordentligt och väl genomfirskas, än ett mindre fast och eldhärdigt jern, som ej fordrar så hög temperatur i härden. Följden är, attjust våra bästa tackjernssorter äro mest utsatte, atl på den vanliga metoden lemna ett ojemnt jern. Smältorne kunna synas väl hopflutne, men, såsom varande af ojeimn gqvalitlet, förekomma de oläte vid smidning och vidare bearbetning. De på Vallonprincipen grundade arbsismetoder lemna visserligen, så väl genom de mindre massor, som i sender behandlas, såsom ock genom begagnandet af serskild räckhärd, ett, särdeles med afseende till tackjernets beskaffenhet, mycket jemnare och mjukare jern; men den fullkomlighet, som puddlingsjernet i dessa afseenden eger, nppnås ändock ej på långt när, och endast genom puddling vill det för mig synas möjligt att med säkerhet gifva vårt jern de nyssnämnie för jernförbrukniugen i massa värderade egenskaper. Pudaling af vårt bättre tackjern fordrar betydligt högre temperalur, än det utländska. Arbetet blir derför genom ugnarnes mindre varaktighet kostsammare, men deremot blir resultatet äfven ett renare, slaggfriare jern, som ålminstoe för mängden af smidesbehof vinner ökad användbarhet. Puddlingsugnar äfven för ved hafva under de sednare åren börjat att antagas i flera delar aj Tyskland, der man i det längsta bibehållit tillgifvenheten för härdfärskningen; men nu så väl i O terrike, som Bayern, Baden och Rhentrakterne funnit, alt det genom puddling tillverkade jern eger högre saluvärde, än det förut i härd beredda. Huruvida nu puddling äfven hos os: bör vinna vidsträcktare insteg, fa försök afgöra Vi hafva förut sett, att ej blott qvaliteten, utan äfven priset afgöra jernets, likasom hvarje annat fabrikats användbarhet. Den bästa tillverkning blir ändock ofta al underordnad nytt: för konsumenten, om ej priset står 1 elt lagom förhållande till qvaliteten. Jag vill försöka en granskning af de förhållaniden, som i detta afseende inverka på den inhemIska Jerntillverkningen. — Tillverkningskostnader uppkommer genom summan af matertalpriser oci arbetslöner, hvartill måste läggas kostnaden fö! i verkets underhåll, förvaltning, skatter, transpor jtill försäljningsort och ränta på rörelsekapitalet Förut är Vvisadt, att materialet af tackjern EN LG landet erhålles ungefär lika billigt, som i Eng land. Beträffande bränslet äro vi ej heller van lottade och kanske äfven i tillfälle att komparer: våra förhållanden med de engelska. Det är imed lertid lika svårt alt bestämma något medelpri för de engelska stenkolen, som omöjligt att upp giva ett dylikt för våra trädkol och vår ved. I Wales kosta stenkol vid jernverken 2 åå? Sh. Sterling pr ton; i Staffordshire mera, och Yorkshire ända till 35 å 8 Sh. och deröfver. Di IBelgiska jernverken betala högst 6 Sh. pr ton fö sina stenkol. Äfvenså variera hos oss trädkolspriserne för er stig, af 24 tunnor, från 2 till 8 riksdaler riksg: loch derutöfver ). Sålunda kosta 2 tons stenkol, erforderliga fö rafiinering, puddling, och 2 gånger vällning af 4 ton stångjern, i Wales 4 sh. sterling. Jemnfö man nu härmed bränsleomkostnaden hos oss fö tillverkning af 4 ton jern medelst tysk-smide, si uppgår denna (under antagande deraf, alt 18 1: kol erfordras för produktionen af 4 skeppund b v. samt således omkring 5 stigar 4, tunna fö 41 ton) till omkring 410 rdr 6 sk. riksg:s eller be tydligt mera än värdet af det i Wales begagna de bränsle, hvarvid ändock, enligt min ölverty gelse, vår tillverkningsqvalitet ingalunda motsva rar köparens fordringar. Men annorlunda blir förhållandet, om man an tager alt vårt jern äfven bereddes medelst före I) Men likasom 2 sh. sterl. torde få antagas såson utgörande endast brytningskostnaden för 4 to stenkol ur jernverkens egna gr ufvor, hvilka då c lemna någon särskild afkastning, så får man e heller af våra bruksskogar samt af derå bosatt åbor räkna någon särskild afkastning eller fördel om de derifrån erhållne kol skola endast uppskat tas till 2 rdr pr stig. Dä skogen och åboernes ar bete ofta ej kan användas för annat än berednin; af kol, och då det så kallade? brukspriset för egn kol ofta ej uppgår till mer än 4 rdr, så tyckes de alt våra fördelar, vid antagande af 2 riksdaler minimipris för 4 stig kol, ej borde vara för hög skattade. SEEN TER ETRADE TIN TNE JAS KKS EYE

4 januari 1845, sida 2

Thumbnail