Aftonbladet – 3 januari 1845, sida 1

Article Image
nadiga DCSlut Yrkar jag alefpieiniss at utltlavandet och tror ett annat resultat skola uppkomma, om utsk. närmare granskar de ingifne handlingarne. Häriinstämde Johan Jakob Rutberg från Norrbottens län, Gustaf Bernhard Appelqvist från Blekinge. Lika med min länskamrat Ola Jeppsson yrkar jag återremiss af utlåtandet. I det omförmälda Kongl. brefvet heter det: Kongl. Majt har angåenda Blekinge län i nåder beslutat: att cnär det icke undfallit Kongl. Maj:t, att ett serskildt förhållande eger rum beträffande indelningsbåtsmännen uti samma län i så måtto, att då öfrige såväl indelte som roterade båtsmän i riket af sina rotehållare skola förses med kappsäckar till klädernas och öfrige effekters förvarande under tåg och marcher, Blekinge indelningsbåtsmäns rusthållare icke äro skyldige att lemna kappsäck. Då Kongl. Maj:t sålunda bestämdt uttalat sin mnådiga tanke, måste det synas enhvar oförklarligt, hvarföre Statsutsk. nu velat frånrycka båtsmänsrusthållarne en rättighet, som skulle utgöra en ersättning till någon mån svarande mot den frihet från passevolans, öfrige skattskyldige hemman åtnjuta. Jag hoppas, att utsk., om det skärs! sådar de ingifne handlingarne i ämnet, icke längre skall missbilliga den framställda begäran. . Lars Pettersson från Blekinge. Förekommen af mina länskamrater, har jag blott velat anhålla, att ståndet icke må motsätta sig återremiss af ntlåtandet. Carl Gustaf Bruhn från Hallands län. Om återremiss beviljas, har jag intet deremot att anmärka, men jag har trott mig böra upplysa, att inom hela Halland rustoch rotehållare äro pligtige att, vid karlens utrustning till tåg eller möten, förse honom med säckar, hvari kläder och öfrige effekter skola förvaras. Anders Ersson från Elfsborgs län. En återremiss motsätter jag mig icke, men om så förhåller sig såsom här förmälts, att båtsmansrusthållare i Blekinge äro från ifrågakomne onus genom Kongl. beslut frikände, så synes mig ämnet vara en rättsfråga och således tillhöra allmänna domstolarne. Per Nilsson från Christianstads län. Icke eller jag bestrider den väckta anhållan om återremiss. Om staten måste öfvertaga ifrågavarande onus, synes mig medlen skola utgå af allmänna bevillningen. Nils Strindlund från Westernorrlands län. Ett olika förhållande Inträffar på båtsmänsrusthällarne i Blekinge än i öfrige län. I Blekinge äro neml. håtsmännen pligtige att årligen tjenstgöra i Carlskrona. I andra orter är det ej så; Stockholms esqvadron :och bätsmän i Roslagen och Norrland tjenstgöra endast hvart 9:de år. Då frågan rörer åtnjutande af en stadgad rätt, anser jag obefänksamt att förneka återremiss. Jag vill att hvars och ens rättighet må förblifva oförkränkt. Olof Nilsson från Westerbottens tän med flera ledamöter instämde. Ola Jeppsson. Tanledning af ståndsbrodren Strindlunds yttrande finner jag mig böra tillägga den upplysning, att de omförmälde klädsäckarne kosta 2 Rår Bko stycket, att håtsmännen i min hemort äro nödsakade att årligen göra tjenst i 4 månader och att rusthållarne bekosta båtsmännen dubbla, i stället att i andra orter endast enkla kojer lemnas. Vår begäran är på det högsta billig och jag väntar mig derföre af återremissen en god utgång. Per Jönsson från Skåne. Då sjöförvaltni ngen is lagt, men Kongl. Maj:t i nåder befriat båtsmänsrusthållarne från klädsäckars inköp, anser jag ock desse rusthållare böra från ifrågavarande onus förskonas. Jag yrkar återremiss och hoppas, att derigenom må rusthållarne tillerkännas den rättighet de ega. Nils Gustaf Nilsson från Östergöthlands län. Jag vill blott gifva tillkänna, att i min hemort samma förhållande eger rum som i Halland, Anders Andersson från Skaraborgs län. När representanterne från Bickinge framlagt sådane skäl, som synes böra lända båtsmansrusthållarne till befrielse från ifrågavarande börda, anser jag återremiss nödvändig, på det att alla ARR må erhållas och, om jag så får uttrycka mig, det understuckna bringas i dagsljuset. Öfverläggningen var slutad. Talmannens propos: tion på bifall af ofvannämnde 8:de punkts 4:sta må ment i Statsutsk:s utlåtande besvarades med enhälligt nej, hvaremot, på förnyad framställning, samma punkt, jemte de deremot framställde anmärkningar, blef till bemälde utsk. återremitterad. Diskussion i Bondeståndet rörande Statsutskotiets afstyrkande utlåtande i anledning af väckt motion, angående befrielse för rotehållare i Bohuslän från dem ålagd skyldighet, att efter markegång utgifva ersällning i kontanta penningar för en månads kost till båtsmännen, då desse uppfordras till tjenstgöring. Mathias Hjort från Bohuslän ingaf följande anförande: De grunder, hvarpå höglofl. utsk. afslagit min motion, kan. jag så mycket mindre finna billiga, som det af utsk. derför åberopade kontrakt rörande båtsmansindelningen i Bohuslän ingalunda afser roteskyldighet att med penningar efter markegångspris godtgöra båtsmännen den ifrågavarande kosten, hviket nu, efter den af förvajtningen af sjöärenderna upprättade rotebok, roten åligger, och som dessutom endast kan enligt samma kontrakt ifrågakomma, då båtsmannen kommenderas för tjenstgöring till Carlskrona, eller, som orden lyda, ;skall förfoga sig till flottan, hvilken endast på den tiden var förlagd på sistnämnde ställe, och säledes icke har afseende på en kommendering till Götheborgs. eskader, som nu vanligen sker, och hvilket blott utgör -em ringa del af den väg, hvarför kosten Fa Denna cersättning till båtsmannen är mycket mor orimlig, som han numera under tågå till och ifrån bestämda stationer har underhåll af kronan och således icke är i hbebof af kosten för det afsedda ändamålet och som icke eller enligt 36 och 37 SS af nämnde rotebok fär till honom in natura aflemnas. Skyldigheter och rättigheter reten och bätsmannen emo!lan äro, med afseende pä nuvarande förhållanden, så olilma mot hyad 4739 års kontrakt föreskrifver i andra afseenden, att det verkligen synes underligt hvarföre kontraktet mer i denna del skall tillämpas än iöfriga och i strid med sjelfva ordalydelsen, Jag anhåller således om återremiss af betänkandet i denna del, så mycket hellre som jag icke kan finna, att denna fråga står i sammanhang med stagens inkomster eller utgilter. örat; instämde Ööfrige renresentantar från

3 januari 1845, sida 1

Thumbnail