Aftonbladet – 3 januari 1845, sida 1

ov CVC YTÖlNCHS Hrägavarande motion ICk må till någon ätgärd å Rikets Ständers sida föran eda. Reservation är häremot afgifven af friherre W Tersmeden, hvaruti hr B. Munck och hr Bergstei sig förenat, Besamme utskotten hafva afstyrkt, (se utlåtande AA 25) befrielse för innevånarne i Wäddö församlin från skyldigheten att uppföra och underhålla åtskil liga bygnader vid Grislehamns postkontor. Uppå en motion af Johannes Johannesson ang insocknefrälsehemmans i Bohus län befrielse från ro tering, hafva utskotten yttrat, att som en sådan ro tering, såväl enligt 1840 års riksdagsbeslut, som Ri kets Ständers skrifvelse af d. 40 Sept. 4829 vor olaglig, och Kongl. kung. d. 34 Okt. 1829 semt Kg! brefyet d. 2 Nov. 1853 tydliga, och rättelse sålede lagligen kan vinnas, så torde motionen böra förfalla I utlåtande (2 25) öfver en af F. v. Zweigberg) väckt fråga om indragning af de på statens bekost nad underhållna stuterier, hafva desamma utskotte: äfven meddelat afstyrkande. En reservation af hr S. G. von Troil, som väl bi trädt pluralitetens mening, men ansett förhållande med stuterierna i riket och förvaltningen dermei böra fullständigare utvecklas, lemnar en hel hop in teressanta upplysningar härom. StatsUtskottet har (se utlåtandet JM 99) i fråga or öfverflyttning till riksgäldskontoret af befattninge med det till staden Wexiös återuppbyggande bevilja de allmänna låneunderstöd, föreslagit: att, i likhet med hvad som vid sednast förflutn riksdag beslöts, rörande det dessförinnan till stade Wexiös återuppbyggande anvisade låneunderstöd, Ri kets Ständer jemväl må -medgifva, att den Kong statskontoret, genom Kongl. Maj:ts nådiga bref a d. 48 Dec. sistlidet år, uppdragna befattning med t mindre mottagandet, granskandet och värdandet a skuldförbindelserna samt inteckningshandlingarne fö det samma stad beviljade nya byggnadslån, än infor drandet och uppbärandet af de derå föreskrifna rän teoch kapitalinbetalningar må af riksgäldskontore öfvertagas; samt att Rikets Ständer må i underdå nighet anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes anbefall Kongl. statskontoret, att, jemte aflemnandet af reda! inkomna lånehandlingar, på riksgäldskontoret i lag ordning äfverlåta alla de rättigheter och fordringsan språk, som, med hänsigt till nu ifrågavarande Jår blifvit Kongl. statskontoret, genom högstberörde nå diga bref samt vederbörandes afgifna förbindelser tillerkända. Likaledes torde Rikets Ständer hos Kg Maj:t i underdånighetanhålla om så väl magistra tens och byggnadskommittcternas, som samtlige låne innehafvarnes förständigande att cj allenast behöri gen iakttaga de, genom omförmälda befattnings öf verflyttande till riksgäldskontoret, förorsakade förän dringar i förut meddelade stadganden, angående låne handlingarnes aflemnande samt lånemedlens redovi sande och inbetalande, utan äfven noggrant efterkom ma de erinringar, som i dessa hänseenden kunn varda af sistnämnde verks styrelse meddelade., I fråga om åtskilliga husägares i Wexiö ansök ning om lindring i betalningsvilkoren för dem till delade byggnadslån,, har StatsUtskottet (se utlåtan det MM 400) afstyrkt bifall till ansökningen. I serskildt betänkande (MM 404) har Utskottet före slagit åtskillige förändrade föreskrifter angående li qvidationsoch bokföringssättet m. m., af brandska dade städer beviljade byggnadslånp. I anledning af sökt befrielse från en, kommissarie! i riksgäldskontoret A. Vougt ålagd ersättningsskyl dighet, har Utskottet tillstyrkt: att den förre kom missarierne i riksgäldskontoret A. Vougt, J. Rossan der och J. Almgren, genom Kongl. Svea hofrätt dom af d. 43 Juli 4838, ålagde ansvarsskyldighet fö försummade bevakningar uti grosshandlaren G. Z Göranssons och vinskänken J. N. Olters konkurse må inskränkas till ersättande af den kapitalförlust som för riksgäldskontoret kan hafva uppkommit, ti följd af den uraktlåtna bevakningen i den sednares eller Otters, konkurs. StatsUtskottet har äfven, uppå väckt motion rö rande utdelningen af justitieombudsmannens embets berättelser (se utlåtandet AM 1053) tillstyrkt: att Ri kets Ständers justiticombudsmans årliga embetsberät telser, som hädanefter varda från trycket utgifna må ej allenast, på sätt hittills skott, tillställas öfver domstolarne och de allmänna embetsverken, utan äf ven tillsändas hvarje ordinarie domare å landet sam hvarje stads domstol. StatsUtskotteb har (se utlåtandet JM 444) ick heller vid denua riksdag insett nödvändigheten, at lemna bestämdare föreskrifter om sättet för tillsät tandet af deputerade vid Markegångssättningarne men tillstyrkt: att, utan rubbning i öfrigt af hvad nu gälland Författningar stadga, i afseende på sättet för sökande och erhållande af ändring uti de af Riksstånden: deputerade fattade beslut, angäcnde markegångsprisens bestämmande, Rikets Ständer måtte för sin de bifalla, att besvär öfver omförmälde beslut må a Kongl. Kammar-kollegium och Kongl. Statskontore gemensamt pröfvas och afgöras; att förhöjning af er utaf deputerade vidtagen prisbestämmelse icke mi af Kammar-advokatfiskalen yrkas eller af Kammar kollegium och Statskontoret medgifvas i de fall, !di nämnde pris motsvarar eller öfyerstiger medium a de värden, som för samma räntepersedel finnas upp. tagne uti de till ledning vid markegångssättningen författningsenlig ordning inom distriktet aflemnadt pris-kuranter; att förhöjning , der densamma kar ifrågakomma, bör grundas på verkställd jemförelsc mellan prisen, så väl inom länet, som uti nästgränsande län; samt att de förändringar uti den at deputerade uppgjorde markegångs-taxa, hvilka slutligen varda fastställde, skola gälla för så väl kronan som samtlige räntetagare och räntegifvare inom samma markegångsdirtrikt; samt a) att det utiKongl. Kungörelsen af den 22 November 4834, säsom vilkor för räntespanmåls afradsgilda beskaffenhet meddeldte stadgande, att nämnde spanmål bör vara väl rensad och strid, må utbytas mot den föreskrift, att dylik spanmål bör vara väl rensad och kärngod ; b) att hvarje är, efter slutad skörd, å allmän i behörig ordning utlyst sockenstämma, sädesslagens vigt inom hvarje församling utrönes och uppgifterne derå till kronofogden i orten aflemnas vid samma tillfälle, då de till begagnande vid markegängssättningarne erforderliga pris-kuranter varda uppgjorde; åliggande det sedermera bemälde tiensteman att öf