utan kontroll. Hvad en gosse led, då han kor in på gymnasium, bekymrade alldeles icke li rarne, som sjelfve lidit ännu värre och tyckt att allt det der hörde till bildningen sjelf, oc som dessutom aldrig hörde något klagomål, eme dan en sqvallerbytta, det vill säga en som ( lärt sig att lida och tiga, genast blef förklara för biltog, för varg i veum, och knuffad, sla gen och hyssad i hvarenda vrå. Men Lindner, som ganska riktigt genomgåt sin krympning, i nedra ordningen, fann sig ec road af att på oskyldige hämnas sina motgångar Han gick ett steg före sin tid, såsom det ren förståndet och det goda hjertat alltid gör, oci förklarade sig sjelf och sina kamrater i flyttnin sen oberättigade att krympa de smärre oc misshandla dem. Och Fredrik Lindner fick rätt, icke derföre at let var rätt, ty det insåg man lej, derföre att mot. satsen hade helgden af gammal häfd, utan hel enkelt derföre, att reformatorn var den starka ste, att denna ide hade uppstigit i hjernan på er sosse, som hade de fylligaste musklerna och der sstyfvaste armen. Det är i sanning icke endas gymnasierna de, andliga krafterna måste börjs striden med materiella vapen, och först sedar dessa röjt rum, kan anden sjelf utkämpa sin se: ser. Småningom samlade Lindner omkring sig några få, som hjelpte honom, ty han hade blifvi wuditoriernas hjelte, en Napoleon bland sina kamrater, och ett. litet hof slöt sig ovilkorligt kring onom, ett slags gymnasistlegion, som stridde ned och för kamraten och herrskaren. Lindner var fattig, men det gjorde ej det minta till saken, ty då vi äro unga, veta vi ej al ifvets biomständigheter eller veta att det finnes värden, som ej tillhöra sin egare; då fordra wi ? part)