TT —rRrrrNrNrNrNrNrNyryNN Munken efterfrågade boken förgäfves; den sto ej mera att erhålla. Under gåendet stannade grej ven med sitt sällskap. Ser ni, huru här är sörje för allt, sade kan. Vill ni köpa ett aftryck a de silfverpenningar, för hvilka Judas förrådde vå Frälsare ? f E a De stodo framför ett uselt bord. En till-ut seendet ännu uslare gubbe, med långt skägg, ick olik en jude, satt vid bordet, hvarpå.flera lek saker, utan värde och smak, jemte nämnde tenn penningar lågo till försäljning. Huru står det till, signor Carlo?) frågade Ri beira medlidsamt den i några slarfviga Iumpo skylde och vid några glödande kol sig värmande handelsmannen. I blåst och storm svarade den gamle, met ett sorgligt förvirradt leende och tecknade pi menniskomassan, som larmande rörde sig fram och åter. Ej Nå) sade åter Ribeira, hvarföre sitler ni då här i storm och blåst? Hvar är den gamla Bri. gilta, som förser er med varor alt sälja?, Sälja, excellens? Tigga vill ni säga. Ack, kär: herre, jag passar bättre än hon, alt uppväcka de förbigåendes medlidande. Min gråa hjessa inbringar flera allmosor, än Brigiltas mössa. Men rätta förhållandet är, att den gamla är hemma och kokar åt oss en minestra. Vi hafva i dag en högtidsdag. Två gånger i veckan bestås det ris eller bönor, och i dag är det bönedagen. Jag gläder mig deråt, fastän den svåra febern genomskakar mina lemmar. Under tiden bade munken tagit i handen en al le eftersjorda silfverpenningarne och betraktade len. Alven den skäggige gubben såg dervidl uppmärksamt på munken, och hans lidande ansigte örlängdes mer och mer, feberhellan på hans hinler försvann och deröfver drog sig 1 stället en sråaktig blekhet. Såsom stungen af en orm, steg subben upp och vacklade till en Rosoglioförsäl