Aftonbladet – 20 december 1844, sida 2

anslag af 48,000 Rdr, men att Rikets Ständer beviljade endast hälften, att utgå för en gång, hvadan den nu äskade återstoden följaktligen vore att hänföra till egenskap af nytt ansiag; afstyrkte bifall. Henrik Andersson ansåg behofvet vara genom förra anslaget afhjelpt, och yrkade äterremiss. — Häri instämde flera. Vice talmannen Nils Pehrsson: Om jag rätt minnes, anslogo Rikets Ständer vid sista riksdag 24 000 Rdr, att utgå i tre år, med 2000 Rdr om året, så att anslaget med innevarande år upphör. Nils Strindlund från Westernorrlands län: Anse Rikets Ständer ifrågasatte redskaps-, rid-, anspannsoch stallpersedlar oundgängigen erforderlig:. böra de naturligtvis bevilja den äskade summan; men i annat fall lärer väl Utskottet vid en återremiss hjelpå oss ifrån anslaget, likasom vi i sådant fall få hjelpa oss det bästa vi kunna med vårt gamla fältartilleri. Jag hoppas också, att vi under fredens tid icke skola behölva det nya — Flere af stindets ledamöter instämde. Henrik Andersson anmärkte, att Utskottet icke framlagt de skäl, som tala för anslagets beviljande. Bengt Gudmundsson från Hallands län hänvisade Henrik Andersson, med afseende härpå, till den K. propositionen och de skäl, hvilka deri blifvit fullständigt antydda. Betänkandet återremitterades. Uppå derom väckt fråga, beslöt Ständet att till öfverläggning i ett sammanhang företaga följande fyra punkter, nemligen: 3:0 Till anskaffning af fyratusen nya infanterigevär årligen, under tre år, 24,000 Rdr; — 4:0 Till nya pistolers tillverkning, 16,006 Rdr; — 35:0 Till förändring af äldre infanteri-gevär för slagkruts antändning, 94.060 Rdr; och 6:0 Till tillverasning af slagkrutshufvar jemte machiner, 50,000 Rdr. Anders Ericsson från Elfsborgs län åberopade sitt i förmiddagens plenum afgina skriftliga yttrande, deri Anders Pehrsson från Örebro och Johan Petter Andersson från Elfsborgs län instämde. Henrik Andersson från Örebro län ville hava behofyet af anslaget tillräckligen ådagalagat. Amnet hade flera gånger äfven vid denna riksdag förovarit, och talaren då yttrat sina äsigter. Annu vore icke bevist, att åtgången af gevär undersfredstil år så stor, att icke den uppkommande bristen bör kunna fyllas med de ordinarie anslagen. vw: hafva haft 30 freds-år, och likväl skulle armtöen sakna gevär. Hvar hafva de då tagit vägen? Och om de icke hålla för en tre veckors exereis, hur skola de göra det under ett fälttåg? Hela armöen siulle då på några månader vara vapenlös Största dolen af det kavalleri, vi underhålla, vore öfverflöd 2, så ledes äfven pistoierna. Förvånande syntes skottet tillstyrkt 69,000 Rdr till förändring al ätdre infanteri-gevär med slagkruts antändning, då de väl i sitt nuvarande skick kunde duga att exercera med. Utskottet hade medgifvit, att de gevär, som tillverkas vid Carl Gnstafs stads faktori, blifva, när förvaltningskostnaden tillägges, En Riksdaler dirare, in de som köpas; talaren frågade då, hvarföre staten envisas att sjelf tillverka och om dess gevär bli bättre eller sämre, samt i förra händelsen hvem som bör få de goda och hvem de däliga gevären. Yrkade återremiss. . Ola Svensson från Malmöhus län yrkade äterremiss. Pehr Jönsson och Pehr Nilsson från Christanstads län, och Göran Jonasson från Kronobergs lin förklarade sig dela de af Henrik Andersson skriftligen framställda åsigter. Petter Claesson från Elfsborgs län: Att tala emot anslaget till nya infanteri-gevär , ansäg taiaren uten ändamål, enär staten hade kontrakt med Husqvarna, hvilket staten måste uppfylla. Beremot ansig. lar ren det till förändring af äldre infanteri-gev för slagkruts antändning af Utskottet tillstyrita 60,000 Rdr, gerna kunna a stå, Lills en inträffar, och kunde icke tillbakahälla sin för: alt vi icke äga mer än 6000 gevär med slagkruts a ning: Yrkade nedsättning i detta och de i ö begärda anslag, hvilka nu ärö i fräga, samt återremiss. — Gustaf Pettersson från Östergötblands fän inslämde. Andreas Bengtsson från Jönköpings län var förekommen af Petter Claesson i afseende på kontraktet med Husqvarna. Ansåg, beträltande anslaget till förändring af äldre infanteri-gevär, hela armövn böra förses med slagkrutslås-gevär, men likväl det härför och i öfrigt ifrågasatta anslag vara för högt till 18 na, och yrkade derföre nedsättning och återremiss. Sven Heurlin från Kronobergs län instämde med Petter Claesson rörande kontraktet med Husqvarna, men ansåg icke behöfligt att förändra vära äldre gevär, helst om krig skulle inträffa, detta icke kunde så hastigt öfverfiygla oss, att vi ej dessförinnan kunna medhinna gevärens förändring i provisoriska verkstäder. Den borde deremot iakttagas vid tillverkning af nya gevär. Begärde återremiss. — Petiter Haraldsson från Kifsborgs län med flere af ständets ledamöter, äfvensom Petter Mårtensson från Jönköpings län, instämde. (Slutet följer.) IA ij VA JULLITTERATUR, fa — Marie-blomman. Bijou-almanach för 1843. Namnat är illuctroradt oonam eft litet nacin al NOM.