Aftonbladet – 13 december 1844, sida 1

betsman, i embetsärende, eller för att honom till någon embetsätgärd tvinga eller derifrån hndra, cller att å honom för sådan åtgärd hämnas; dömes till fänge:se i femte ciler fjorde grad. 2 8 Talar eller skrifver man smädtigen, eler förer per sg med hote!se eller annan missfirmlig gerning. mot embetsman, i eller för hans embete; vare straffet böter till tvåhundrade Riksdaler, eller fängetse i sinundo grad. 36 Mod embelsman förstås i denna lag den, som med Konungens fullmakt ä embetet försedd är. eller embele af lika värdighot innehafver, eller i sådin embetsmars ställe lagligen satt är; så ock domare, ändå att han ej blifvit af Konungen förordnad, 4 S. Ivad om brott emot embetsman i 4 och 2 S6 stadgadt är, gälle äfven för det fall, då den,som i Riksdagsmannaval deltager, eller ledamot i Taxeringseller Pröfningskomm te eler i Stirelse öfver allmänt Verk ciler allmän Inrättning, eller den, som i Nämnd ciler Jury sitter, väldöres eller förolämpas, i eler för utöfningen af sådan befattning, 5 8 Begår någon mot Riksdagsman, eller mot annan, som i 24 S, 63 8 3 mom,, eler 70 2 mom. af Riksdagsordningen nämnes, sådant brott, som efter 444 8 i Regeringsformen eller 77 8 i Riksdagsordningen, skall såsom edsöresbrott anses; varde ock efter 4 eller 2 straffad, såsom hade han brottet mot embetsman begått. 6 S. Förbryter man sig, såsom i 4 eller 2 sägs, emot tjensteman eller annan, den der icke innehafver embete eller sådant uppirag, som i 3 omtalas, men är förordnad eller vald att tjensteärende eller annan allmän befittning utöfva, eller kallad att vid offentlig förrättning tillhandagå; då skall, i det fall, som i 4 sagdt är, till fänge!se i sjunde elier sjette grad, och i det fall, som i 2 sägs, till böter dömas. 7 S. Gör man, vid offentlig förrättning, vå!dsamt motstånd, utan att förrättningsman våldföres; straffes med fängelse i sjunde grad eller böter. 8 S. Nu samlar sig folkmängd tillhopa, och lägger det uppsåt å daga, att med förenadt väld sätta sig upp emot verkställighet af offentlig Myndighets bud, eliter att den till någon embetsåtgerd tvinga, eller att för sådan åtgerd hämnas: skingra sig de upprorsmän, på offentlig Myndighets befallning; då skola anstiftare och anförare till fängelse i sjette el. ler sjunde grad dömas; men de öfrige varen från straff frie. 9 S. Skingra sig ej upprorsmän, utan visa trotsighet emot offentliga Myndighetens befallning; vYarden dömde, anstiftare och anförare till fängelse i femte eller sjette grad, och annan deitagare i upproret till fängelse i sjette eller sjunde grad. 10 . Göra upprorsmän våld ä person, eller bryta eller förstöra de hus, eller plundra eller förderfyva de annan egendom; dä skola de. dömas, anstifiare och anförar? till fängelse i andra eller tredje grad, och annan deitagare i upproret till fängelse i fjerde eller femte grad; varde ock, för våld eller annan brottslig gerning, som vid uppror begås, gerningsmannen straffad efter ty i 6 kap. 44 8 skils. 44 S. Dräper upprorsman den, som uppror stilla vill; miste lifvet. Varder upprorsman dräpen; ligge ogild. 12 S. Har nägon, muntligen inför menighet eller annan folksamling, eller i skrift, den han utspridt eller utsprida låtit, till uppror uppmanat; straffes, när uppmaningen ingen strafibar verkan hade, med fängelse i sjunde grad. Samma lag vare om den, som annans skrift utspridt eiler utsprida låtit, för att dermed komma uppror åstad. 13 8 Till upprors stillande må krigsmanskap användas; dock äge det ej å upprorsmän vapen förr bruka, än den på stället varande Civilmyndighet tre gänger ljudiigen förkunnat den varning, som i 44 Y Sägs. Öfvergå upprorsmän så hastigt ill våld, att Civilmyndigheten ej kan så förfara, som nu sagdt är; då äge den Myndighet förordna, att upproret med vapenmakt genast stillas skall. Ej må dock, i något fall, vapen längre brukas, än Civilmyndigheten finner sådant, för upprorets stillande, nödigt Vara. Med Civilmyndighet förstås här Konungens Befallningshafvande, Borgmästare eller Polismästare i stad och Kronofogde å landet, eller den, som i sådan embetsmans ställe satt är. Ar ej Civilmyndighet tillstädes, och kan ej dess ankomst afbidas; då äge på ställe varande högste Tiiitärbefälhafvare så förfara, som för Civilmyndigheten nu stadgadt är. 44 8. Varning, som i 43 sägs, varde i följande ordalag förkunnad: I Konungens namn bjuder och befaller jag eder att åtskiljas. Varder denna befallning icke genast åtlydd, måste vapenmakt användas; och skylle sig då en hvar sjelf för den påföljd honom träffar. 15 S. Samlar sig folkmängd tillhopa och störer lugnet eiler allmänna ordningen, utan att dock lägga å daga sådant uppsät, som i 3 sägs, och skingrar sig ej den folkmängd, på offentlig Myndighets befallning, utan visar trotsighet deremot; då skola anstiftare och anförare af det upplopp till fängelse i sjunde eller sjette grad, och annan deltagare i upploppet till böter eller fängelse i sjunde grad dömas. Öfvergå de till våld ä person eller egendom; vare lag, som i 10, 11 och 13 8 om uppror sägs. 16 S. Ej vare menighet å landet eller i stad förment, alt sammankomma till öfverläggning om mål eler ärende, som menigheten rörer; ej heller må sådan sammankomstaf offentlig Myndighet upplösas så framt dervid ej företages nägot, som emot lag stridande är e!ler eijest allmän ordning störer. Om tid och ställe för ssmmankomsten, der den ej redan, genom lag eiler särskildt stadgande, bestämd är, skall dock anmälan s hos offentliga Myndigheten iorten el!er staden, så långt förut, att den kan dervid tillstädesvara, om så nödigt anses. Sker sammankomst utan sådan anmälan; straffes den, som sammankomsten föranstaltade, med böter till femtio Riksda:er. 7 8. Säljer elier köper man röst vid val till allmänt värf; straffes med böter till tvåhundrade Riksdaler eller fängelse i sjunde grad. Lag samma vare, om någon, genom hot eller tubbande, valfriheten störer, eller eljest i val obehörigen verkar. 48 S. Tager man häktad person eiler fånge med våld lös af den, som honom vorinit altar 3;