Aftonbladet – 6 december 1844, sida 1

ZIGENARNE). SPANSE NOVELL AF WILHELM BLUMENHAGEN. XL I menekliga lifvet är det en sorglig erfarenhet att band, dem natur och tid så fast sammanknutit, att deras upplösning anses för omöjlig, ofta, blott genom en minuts missämja och uppblossinde vrede, slitasg, för att aldrig mera återbnytas Det är det förlo:ade piradisetz förbannelse; den hämnande, obevekliga engela med det flammanda svärdet, som icke: tllstidjer mågon återgång Tre dagsr bade förflutit från dena stormiga händelsen på Albirer och fadren, den rikaste. och mäktigaste man i Navirra, satt nu ensam i sit ödeblifaa sienniste. Hvarja stund hoppades han på den ångranda sonens återkomat eler på underrät:else från boom; mena då solen för tredje gångea 1toz afsked al bergsspetsarne, sjönk. den sieta förboppniagen och det blef kallt och mörkt isom och uton hoaom. Don Jo quin varen äkta Spinior, Det lisger i detta folks karakter, att uppbrusa i de häftigaste lidelser; mea ställer sig ett oöfvervinnerligt hinder i vägea för eldströmmen, stelnar den till mörk, fast lava, till dess et: nytt volkaners utb:ott bräcker skorpan och åter tänder det i stillhet mognade hatet till ljus, förtärande flimma. Slottets säkerbat hade förblivit ostörd. Grefve Orgoy hade, såtom generalespitano, kallat till sig ett detzehement af de nära stående kungliga truppsrna, och de dagligen uträgde ströfpartierne funzo icke i trakten något miss) Se A. B. N:ris 274, 275, 276, 277; 279, 280 281, 282 och. j