Aftonbladet – 5 december 1844, sida 2

Hr Petre. I de eista raderas på den sida af utlåtandet, som Bu afhand!ades, hade Utsk. erkänt vigten af andra befästsingar än Waxholm, nämligen sådana, som afse gränsförsvaret. Tal. ansåg häraf den slutsats böra draga3, att icke Waxholm företrädesvis bör med anslag omhuldas. Af den försto talarens anmärkningar förmodades, att man heldro borde afvakta en tid för arbetets fullföljande, då man kunde räkna på att nämnde beklagansvärda förhållande lemnade rum för ett bältre, än uppmustra dena öfverklagade slanlöshetea gesom ett statsansiag, dubbelt så stort som Regeringen begärt. Då under sist fisdda 30 är så litet blifvit uträttadt för detta vigtiga Waxholm, vore det säkrast att icke bevilja något nytt anslag, förr än man vore förvissad att ingen ny klagan af samma beskaffenhet, som man ru hört, skulle kunna framställas. Imedlertid, vid betraktande af ställningen inom Borgareståndet i närvarande tidpunkt, saknade tal. skäl att pu yrka annat än proposition på bifall till Uisl:s förslag. Hr And. Berg var till en del förekommen af herr Petre; men arsåg en återremiss af nöden för vinnande af upptysningar i ämnet. Hr Schartau erinrade om, att längre nod i betänkandet tillstyrktes anslag af 450,000 rår till befästningen i Stockho!ms skärgård, hvaruti äfven Waxholms fästning inbegripes, ebn:u icke til. kände till huru stort belopp. Min hade segt, att erbetena icke blifvit bedrifna med rog skyndsamhet, drift och kraft, och veJat lägga Regeriogena ditta tilllast. Om så vore, skulle man kunnat säga, att Riksens Sänder sjelive deri hafva någon del, ty man borde erinra sig och rätteligen medgifva, att Regeringen af 4840 års Ständer icke erhö!l mer än hälften af den summa, rom begärdes för föstningsverkens iordningssättande. Hr De Mare förenade sig med br Petrå och ansåg en återremiss icke gagne, dä anslaget örmodligen icke blefve ökadt, enär medel äfven måste bevijas för berästande af flera ställen. Hr Wedberg egde inga iatigtar i krigsvetenskapen och kunde således icke b-handla ämnet ur en militärisk synpunkt, men såsom vän af besparingar trodde han sig icke kuanpa bevlja mer än Kg!. Maj.t begärt och Utsk. tillstyrkt. He Kjellberg talade för bifall och hr Kock från Malmö öaskade, på grund af gjorda anmärkningar, återremiss. He Hörnselein eriarade om skatternas oproportio-nerliga förhållande till sedelstocken, de förra utgörande 42 och den sednere 49 millioner, och ansåg att landet icke kunde bära ytterligara förhöjda utgifter. Hsde ämnat vägra detta anslag, men ville likväl afstå från yrkande derpå. Hr Jagergren instämde med dom som önskade bifall och erinrade, att man icke borde fälla ett omdöme öfver ett företag efter dess utseende, medan det ännu ctode under arbete. Sedan ännu ett par talaro yttrat sig. bifölls Utsk:s förslag i denza punkt. (Forts. följer.) gJ EDEN — Ridd. och Adeln fortior änvu hela gårdagen med prönisg af bevillningsförordnisgen, ända till midnatten. Såsom ett vackert och liberalt beslut bör nämnas, att Ståndet befriade priveta skådespelare från den bevillniag af 4 Rdr i Stockholm ech 2 Rår i landsorten, som de hittills måst erlägga för hvarje representation. — Presteståndets gårdagsplerum. Vid föredragningen af Konstitutions Utskottets memorial JM 17, azgienda StatsUtskottets anmärkning mot afskrifningen at 30.000 Rär Bko, hvilka blifeit från handelsoch sjöfartsfonden utbetalte, förklarade biskop Nibeljus, att han hade reservarat sig emot Uisk:s beslut, på de grunder, hvilka i grefve Gyldenstolpes reservation voro antydda. Tal. fann, att både Konungen och hans rådgilvare handlat riktigt uti ifrågavarsande hänseonde — att hos Rikets S:änder göra anmäan om afskrifningen, bade endast varit en tom formelitet, som gerna kunnat underlåtas, enär Ständerna icke kunnat fatta något axnat beslut än ett afskrifva samman — och yrkåde, att memorialet, med ogillande af anmärkningen, skulle läggas till handlingarze. Dessa åsigter delades a? Her Boman, Efström, Hedren, Hallbeck, Berlin, Reuterdahl m. f. Prosten Ekstrand anmärkte, att direktionen för det bolag, som erhållit lånet, blott förbundit sig att betala detsamma af dö inkomster, som möjligen af företaget kunde nu eller för framtiden skördas, mea som inga iockomster influtit, emedan bolagets ångbogseringsfartyg, Industrien, brunnit upp, och bolaget numera vore upplöst, så funnes ingen gäldenär, till hvilkea man kunde hilla sig; ifrågavarande fordran egde ej rum i verklighoten och borde således j heller stå på papperet. Prostarna Gahne, Sandberg, Sive och Ödmann, samt biskop Hallström och professor Thomander ansågo, att Utskottets anmärkning bade skål för sig, enär grannlagezheten ätminstone fordrat, att man för askrifningsåtgärdens vidtsagande iaväntat Ständernas sammanträda och derom underrättat dem; dock yrkada ingen at dessa talara att någon anmälan hos K. M. skulle göras om Hr Fåhigi endtiedigande, ren att memorigtet, med gillande af anmärkningen, måtte läggas till handlingarne, hvilket också vid votering, som utföll med 28 ja mot 22 nej, blef S-åndets beslut. På e. m. föredrogos EkonvomiUiskotiets betänkanden JM 83, om ändsing uti hittills gällande bestämmelser, i afsoende å Sverges och Norges ömsesidiga handelsförhållanden, som bifölls; och JA 84. angående upphöranda af rättigheten att använda finska och åländska fartyg för transport af trädvsaror och jira från de norra länen till andra inrikes orter, i hvilket ämne Ståndet, eftsr en längre diskussion och g senom votering, beslöt att uti den försslagna underd. skrivelsen skulle begäras, det ilrågavarende rättighet sedeast med 1846 års slut mätte upphöra. Ssmma Utskotts utlåtande js 87, hvsri U:sk., i anledning a! återrsmiss af dess betänkande angående upphäfvande ef föreskrifterna rörande inländske ssådespelaras och konstidkares skyldighet att erlägga agifter till kong. teaterns och höfkapellets poosionskassor, ytterligara hemställt att motionen härom måtta lemnas utan aseende, föranledde en vidlyftig diskussion, men bifölls vid votoriag, med 28 röster mot 45. Slutligea företogs Ecklestastika Utskottets lagafdelaings betäokande, i anledning at komminister Jarzons motion om förändrade fö.eskrifter för prestoch på storslexamen, hviken motion Uisk, funnit för närvarande till iagen åtgärd föranleda. Batäskandet bifötls, efter en diskussion, hvilken egeatligen hade afseande på den dubbla tjeastårsberäkningen, om bvars Taht am