Aftonbladet – 3 december 1844, sida 2

hvilka ert bjerta redan dragit er. st fiende har ni ibland dem, det är Gubub, den sffållige Eugenio, som man kallar ria or. Meny för er skul har jag förskjutit bozom och spårhundarne äro honom på hälarne, för att åt rättvisan överlemna bedragaren.n Don Jose hade stel af fasa och f hört detta långa, häftiga tals Q7inr lu?, ropade han. ,Hvarifrån konuner cc vetenhet, som upprörer mitt blod och tänder vansinnets brand i min själ? Ilvem ir gu och hvad förenar dig med mi;?n xSanningens frukt förråder sig af smaken!i sva sade qvinnar. Då slit är fulbordadi. skall Di tacka landstrykerskan. Akta er och bandl2, som en man, dröj icke försagd och skygg, som en gubbe. Då ni ropar Koitas namn met stenvägvens eko, skall hon vara der, ty genom orakels språk är hon er slafvinna . Uppfylld af tankar, hvilka rasade, såsom två stridande orkaner, sänkte Jon Jose sia blick; då han åter såg opp, för att ärnu göra en fråga, var jvinnan försvunnen och han fann sig allena med sin själs vildt slitande beklämning. . (Forts. följer) A ETT tenn — EN KUNGLIG GÅrVA. Under Gustaf den I:s regerivg var en pastor i Diagtuna, hr Byri upptäckten af ett försåt emot Konunger, i gåfvor, erhöll en af Drottningens bästa och jungfrur till hustru. Denna tärna ifrin så fruktsam, att hon födde omkring 50 b sta delen tvillingar och trillicgar. Fo v stor välsignelset . . IL P) — Prurz, den bhekante fribetssångaren, håller: på med ett drama: Erich XIV.