Aftonbladet – 2 december 1844, sida 2

(rr EA Re por — är mer än jag. Förblefve det så hela mitt lif igenom, skulle mitt hir blekna, min kropp förtäras, innan jag hunnit till mognad man. Derföre tog jag första steget tiil målet, då jag i Salamanca Jät döpa mig och den fromme presten gaf mig namnet — Eugenio.n A ffålling! förrädare af ditt namn! ropade besge åhörarne, med afsky. Hvarföre det?. fortfor den unge mannen, frimodigt. Eodast till hälften tillhörer jag er; min far är en god katbolsk kristen och jag borde icke med hednanamnet framträda till honom, ty ja? tillstår fritt, att jag kommit för satt se och tala med honom, så, som en son talar med fadren.n Olycklige, hvem förrådde för dig denna farliga hemlighet? frågade zigenerskan förskräckt. Din vän Amusur gjorde det,, svarade Eugenio. Folket vid Duero hide med stenkastning dödligt sårat horom, för det att bon försummat böja knä för en procession. Jag förde honom i säkerbet, förband hans svåra skador och skötte Ihonow, till dess han dog. Då upptäckte han, att den mäktige grefven af Orgoy, på slottet Albarca vära Pamplora, vore min far: att ham älskat mir I mor, men förbytt denna böjelse i hat och förfölljelse, sedan den obetänksamm, efter en tvist med sin förförare, trängt sig in till grefvinoan, upptäckt för henna makens otrohet och aoropst ben nes beskydd. Grefvinnsn dog, 2f smärta och fasa vid denna upppräckt och den till yttersta vrede uppbragte grefven förföljde derefter modren och I barnet cch hela deras stam, ehuru han förut icke varit en hård och känslolös man.x Koita batäckte ansigtet med händerna, Eugenic fortfor: ;Du hörer, moder, att jag känner hela der