Aftonbladet – 2 december 1844, sida 1

a a—HLreyeyeueueue— a!—.Ä ZIGENARNE) SPANSK NOVELL AF WILHELM BLUMENHAGEN. VI. Den unge Navarresens blod var de följande da darne i häftig svallning, och det ringa mått a tålamod, hvarmed hans karakter blifvit begåfvad ställd på ett hårdt prof. Doa Joaquin var kal och befallande. . Allt förtroende till sonen synte utslocknadt; ja, äfven anstalterna till Don Jose resa till Madrid gjordes, utan att hvar och en förun nades att deltaga deruti. Tillika fann han snart att betjeningen, bestucken af fadren, bevakade all: hans stez, och hans frisinne och ärekänsla upp rördes hästigt af detta misstroende och deon nedsättning af hans värde i tjenarnes ögon. Der till kom, att de främmande damerna, alltseda: scenen i kastanielunden, undveko all beröring mec honom, och äfven företogo aftonpromenader i om gifvande trakter, utan att äska hans ridderlig; ledsagande, hvilket han var för sto:t att erbjuda ehuru ban anade i hvad ändamål dessa sena ut flykter företogos. Endast under hetaste tiden a siestan lyckades det honom, att obsmärkt någr gånger och på korta stunder besöka sina älskad Damgaja i hennes hydda. Men så ljuf och hän förande denna pjutning var, äfven genom der dermed förenade faran, så högt stegrade den fi endtligheten emot allt, som omgaf homom, i e: själ, som hittills icke känt några band på si vilja eller gränser för sina handlingar, — oc denna eviga oro tryckte honom ända till förtvif lan. — Då inföll en natt, mörk som grafven himlen var såsom höljd af ett svart bårtäckte ) 8e A. B, N:ris 274, 275, 276, 277 och 279;