befallning, att tidigt fö!jande morgen sända bud till alkalden för distriktet Albarca och anbefalla honom anställa de strängaste forskningar efter den främmande gästen på Lucas posada. Bittre vore om ni tänkte på er sjelf och huru ni skall kunna försona er med gamle grefven,psade den gamle, vid afklädandet. Med de fördömda zigenarne har ni jagat all gallan i hans biod.rHvarföre bragte en sådan lumpen sak honom i barnesk ?, svarade don Jose, undvikande. Det vet ni icke, sennor, och utom gamie Basilio vet ingen det i hela slottet, fortfor ijenaren; den gamla betjeningen är på tjugo år död, eller bortflyttad. Don Joaquin bar sjelf haft en satans historia med det ger zigenarfolket och — Gud förlåte alla syndare! — jag fruktar donna Ines, er saliga mor, tog döden af den historien. Sedan dess vågar ingen af det egyptiska ynglet visa sig här, och månget streck har blifvit genomblött vid en gul hals. Men huru kom ni färd med ett sådant smutsigt bagage? Det var väl icke någon svartögd slyna med i spelet? Det finnes många retande gestalter ibland hedningarne, och det ovanliga, förbjudna antänder så lätt herrarnes eldfärgda blod. Men akta er, kä Jose, de gula dyrka dena onde, deras djevulskonster bringa hvarje god kristen i förderfvet och man betalar med själen den korta lefnadsfröjdense Jag kunde berätta er mycket härom till vorsmng, om jag vågade; men säg mig nu: har pi, såsom don Josquin befllte, redan låtit utbetsla pesningarne till den gamle skurken och tillika meddelat honom bannlysningen långt bort öfver Abireas gränser ?) Don Jose fattade Basilio skarpt i ögonen. Icke sannt, du gamle räf, da skulle gerna vilja förtjena några guld-crusader? Du borde blygas, att du, för att dermed ockra, vill stjäla din tillkoramande herres hemligheter. Gå och kom ihåg, att din herres son bkf rmyndig ibland franska värjor och bajoneiteripeh att han, så snart han förpantat ro, ånser, sig bunden, om ock franciskanerordens provirjal; eller sjeliva erkebiskopen i Toledo ville frikönna honom från sitt löfte. (Forts: följer.)