Aftonbladet – 29 november 1844, sida 4

ANMÄLAN. I Den kalare årstiden tillstundar, tillfällen till arbets och Jutkemst inskränkas derigesom, att för mirgs, som både ega vilja ech krafter aw radligt fö tjoaa sitt bröd, bir nöden dakbelt käcnbar. Om man än adrig så flygtigt aktgifvit på tidens skaplyrene, bar man likväl måst blifva uppmärksam derpå, att pomperismon år från är, ech kvad j värt iland beträffar, serdeies fnom bufvudstagen, vidgar sina områdes. Det ligger ieke inom min förmåga, att foilständigt kuera utreda orsakerna dertill eller uppgifra betemedlen deromwot; mea blend annat, sem bidreger till detta menliga och för mennaiskovänsen så bedröfliga förI hållande, torde den allmänan kiagan öfrer : bristarde arI betsförtjenst, byllkern inom dagakariskiassen temligen enj hölligt yttras, böra vinna förtjent afsserde ech nwogsamt behjertas. Folkmängden ökas årligen, från laedsorterma tillströmma infyttaede perroner, och i samma grad blir det a!t svårare för dem arbetssökande, att fizna sitt nödI terUga uppehälle. Hura mycket cckså den enskilda välgörenhaten eller barmhertigbetsenetalterne, hvar på sitt håll ech i sin mån söka mnska bebofvet, lindra eländet och understödja armodet, skola dock deras uppoffringar j och bomödanden blott i enstaka fall kunna visa sig verksamma; ty det enda är ej botsdt i grunden med afbjeli pande af ögoabickets möd. Hislpen får icke vara öfvergåeade, och der nöd är ej i sjoltva verket den mest ömmarde, som på gatorno ech terger högljuddeast, efta äfven :med oskäliga anspråk, fordrar vårt medlidande. Det är ett armod, vanligtvis deadt af en tairik familj, som skyr dagsijuset och ej eger andra vittnen, än de väggar inom hvilka dena dväljes och ösat i höjden. Många finnas, som ifrigt önska arbete, men hvilka, om jeg så får uttrycka mig, ej kunna tigga det. Aldrig någonsin vore Sveaska hjertas mera öppna, mera : villiga och eförtrutae att, så vidt görligt är, bereda en ; bättre framtid, ej mindre för det vanvårgade uppvasxanmde slägtet, än eck för der orkläöse fattige; men förataa det att barmhertigketsverket mången gång kommer dem mindro behöfvarde till godo ; bvad förstår väl bjelpen för öfrigt bland så mörga som påkalla dess bistånd? 83 vidt jag förmår inse, förefianes det egentliga botemedlet endast deri, att kuana boreda don bshöfvarde en billig ech derför alltid påräkre!lg arbatsförtjenst. I desna rittning har jag radas verkat, då jag förlidne vår, mod uppsffring af egna inskränkta til!gingar, bildade det så kallada Bärarelaget: Ha tid tvekade jag om möjligteten af dess fortfarande hestånd, -och skulle vid de stora hinder mig.i bärjea mötte, törhända afstått derifrån, om jag oj varit lycklig neg att vinsa öllmändetens detagende bifall och välvilliga förtresado. Det är samma uppmuntrar och besxägna understödjande jsg vågar utbedja mig år det nya företag jeg bar äran bärmed anmäla. Mar bar ofta hört den kagan yttras, att pålitliga biträdea för kvarjebande, så inom gom utom hus förefalJandse, ofta ögenbiiokliga göromåi, såknades, och orsaken dort!!l ligger, efter mia öfvertyge!se, ieke uti någom brist på parsande sudjekter; uten hufvadsakligen deri, att ingen inrättaleg förefianes, hvarest arbetskariar ältid vore att tillgå, hvilkes ärlighet och duglighet garanterades af densamma. Till afbjelpande af devta behof, och dervid ieke så myeket !edd af begär efter egen vinst, sem faetmer att efter förmåga arbeta för ett vackert ändamål, eller att förskaffa en del sådeno persomer, som med böästa vilja att ärligt försörja sig, likväl ej ega tillfälle dertill, em jemn sysselsättning, Xr jag sinnad, att vid eller i närheten af Poitsvaktkortoret i Stadsgården, Kornbamnstorget, Palisvaktkonteret å Begsandeborsen, B:untebergstorg, Polisvaktkontoret å Hdtsarget, Eadgugåråslendstorgot ech Brunkebergsterget isrätta Kontor, kverest af mig artrgande till sin frejd i Kosgl.. Pollskammaren pröfvade personer, på skeende anmä rn, botviegnisg aller en:igt upprättade kom: trekt, alitid skola vara att pårkkmra Tör att tillbandegå vid inom el:er utom hus förefallande för dem passande göremil, såsem vedsägning, vattenbärlng, biträde vid mangling, sakors transportersnde, ärenders uträttande och dylikt, omot en blilig, avbetstyngd eeh tidsutdrägt motsvarende ersättnieg, deröfver texa framdeles skall upprättes ech i sammanbarg möd anmälan om kentorens öppnande i tidnirgarne införas. De vid denna ixrättning snstälda, persoesr komma att bära ea egen drägt och teckea. För ötrigt får jag medde!a, att jag irträder I fa!lt assvar derför, att de karlar, som af enikild man eller busbållen till ärenders uträttande eller andra görermål begegnas, skola, jemte iakttagande al ett ärligt ech anständist uppförande, serskildt i de bestyr eller arbeten dem å:äggas. med oförtruten håg ech dug:ighet faligöra alla billiga fordringar, samt isnegluter bärmed detta företag i den värdade allmärhetsns benägna förtrosnde och uppmuntrande välvilja. Stockkolm i November 4842. J.F. COLLIN.