Aftonbladet – 29 november 1844, sida 3

Si LFagUvb PSIllastt, SLI! vb IUSHUU DYBURA UT alvasu missnöjets utbrott. Imedlertid är det märkvärdigt a se de stridiga omdömena angående rätta medlen ti att afhbjelpa de arbetande klassernas nöd, som nu flö da öfver i den tyska pressen, med dennas vanlig ordsvall. Man ser der, nästan dagligen, pots-pourra af alla kända statsekonomiska systemer föreslagne ti antagande. Allt ifrån den gamla huvudlösa spökräd slan för öfverproduktion, öfverbefolkning och handels balans, ända till tron på skråoch korporations-vä sendets förträfflighet, framkalla de vidunoderligaste å sigter om samhällets och individens inbördes förhållan den, ingen synes besiona, att nåringsfrihet är säkra ste medel mot öfverbefolkning och handelsfrihet mo öfverproduktion. Det är under sådana ställningar icke o möjligt, att just dessa slags föreningar komma at framkalla profstycken på teoriernas fördelar och olä genheter ; ty säkert blifva de snart ett slags öfverläg gande och rådgifvande församlingar, som komma at lemna regeringen underrättelser ech stöd för sina, så som man vet, enväldiga åtgärder. Afven denna i bör jan obetydliga röla torde en gång känna leda till me ra än man pu tyckes föreställa sig; men om det jus blifver de arbetande klasserna, som komma att vinn: derpå, se der frågan? Tiden endast kan besvar: den! — — TYSKLANDS UNDERVISNINGSVERE. Hr Calinich Dresden, som utgifvit ett arbete kalladt: Badeutun; der Schule in Deutschland,, uppgifver följande för hållanden, angåsnde skolor och undervisningsverk Tyskland: Vid folkskolorne äro anställda 62,2350 lärare, och lärjungarnes avtal uppgår till sex millioner. Dö lärd: skolorna hafva 4250 lärare och 75,000 lärjungar; uni: versiteten 4400 lärare och 48 000 studerande. Vic lärareseminarierne äro anställda 300 lärare och 40,00C seminarister. Dessutom finvas 36 prestsemisarier, sam; 29 lyceer och andra högre bildningsanstalter, 70 instituter för döfssumma och 21 för blinda; och en mängd konstakademier, militärskolor, industri-, småbarns-, förbättringsoch barnhusskolor, hvilka inalles hafva 3000 lärare och lärarinnor, samt nära en hal million li jungar. Kostnaden för folkskolorna uppgå: till 45 !, millioner riksdaler (Sachsiskt) för lärda skoioraa till 2!, och för universitetsn till 4 !, millioner; lärareseminarierne kosta 400,000 Räår; de öfriga 3 millioner; eller inalles nära 23 millioner riksdalsr. Alltså är en sjettedel af Tysklands befolkning sysselsatt vid läroverken, och hvarja Tysk bidrager per medium dertill med en half riksdaler. — VINTERSEGLATION I ELBMYNNINGEN. Ifrån HamIburg skrifves, att man der ändtligen börjar att med Jallvar tänka på borttagandet af sandbankarna vid Schulau och Blackenese, genom hvilka sjöfarten utåt Elben så mycket försvåras vid ostliga vindar, samt vid ebben. Äfven synes man pu börja inse, att nåIRot måste göras för att hålla Elbmynaningen öppen Ihela vintern öfver, så att ej fartygen hela månader måste ligga qvar vid Cuxhaven. I detta afseende lärer man påtänka, att, på samma sätt som i Baltimore i Förenta Staterna, begagna en åcgbåt, som är så bygd i förstäfven, att den höjer sig öfver iskanten och trycker ned isen, som sålunda sönderbräckes och af anbriogade skofvelbjul sedan slås i stycken. Der skall man på sådant sätt lyckats awt isa genom 49 till 46 fartyg i släptåg efter denna isbrytningsmachin, fastän isea haft 48 tums tjock!ek. I Hamburg skulle en obehindrad vinterseglation göra oactligt mycket, så väl för handeln i allmänhet, som för den talrika arbetsklassens utkomst, som nu under vintermånaderoa Vill stor del är utan förtjenst. — FRÖKEN Evers. Denna skådespelerska, som är primadonna på Hamburgs stadttheatero, kommer ou att öfvergifva scenen. Hon gifter sig med ena ungersk magnat. . — STOR JaGtT. Man kan göra sig ett begrepp om den rikdom på vildbråd som råder i Böhmen, af följande uppgift på resultatet af en jagt. anställd ifrån d. 20 till d. 26 sistl. Oktober för erkehertigarne Stephan och Carl Ferdinand, på furst Schwirzenbergs gods Polsterberg. Klappjagten utfördes af 2000 personer, hvariband blott 20 skyttar; och dessa sköto inalles 5084 harar, 2493 rapphöns, 345 fasaner och 178 kaniner. — KINESERNES KOMPASS. Den berömda fysikern Viot bar nyligen. eoligt hvad i en tysk tidning berättas, af kinesiska skrifter funnit, att redan tjugusju århundraden före vår christoa tidräkning, kineserne begagnat ett instrument, som alltid visat åt söder. Det är sannolikt decsamma kompass, som detta olk äanu begagnar, och som visar detta väderstreck. Således hafva chineserna äfven känt magnetnåler, långt före europtarna. — MacreaDY. Denne store engelske skådespelara är åtevkommen vill Eogland ifrån förenta staterna, rikt begåvad med penningar och beröm. Deo beundran som man egnat åt hans föreställningar af Shakespearske karakterer, länder de transatlantiska repudlikanerna till större ära, än deras dåraktiga hänöre!sa för Fanny Eislen. Macready har lagt ner största delen af sin vinst i amerikanska fonder. — EN RIK vÄRDSHUsvÄRD. Då den nya börsen London invigdes, gafs der, såsom förut blifvit nämdt, n måltid åt drottningen. mimistrarne och andra noebiliteter. Källarmästaren på Albion Tavern hade ifvit anmodad, att vid detta tillfälle sörja för köket ch källaren, och arrangera om hela anrättningen, vilket ban äfven gjorde på det ypperligaste sätt. Vid en kungliga taffeln begagnades en guldservis, hvilen källarmästaren på egen bekostnad anskaffet, enom för detta tillfälle, och hvars värde uppgifves till 00,000 (1,200,000 rår svenskt bko). — I Passy, i Frankrike, tilldrog sig den 21 istlidne Oktober om aftonen, att från matsalen på edra botten i ett hus, som bebos af en engelsk lord ., allt det silfver försvann, som varit begagnadt vid råltiden. Då fensterne icke varit helt och hållet jängda, förmodade man att tjufven eller tjufvarne egegnat tillrället att göra sin fångst. Saken anmäPs hos polisen, och man afvaktade nu hvad den kunde öra, för tillrättassaffande af det iörlorade. Efcer ett ar dagars förlopp, under det lord C. var borta, kom I svartklädd, genotil herre, som angaf sig vara tjeneman vid polisen, och berättade att en person, som an misstäakte för den begångna stöldes, blifvit anillen hos ea guldsmed, der han utböd silfver till Ju, och ätt polisen nu önskade få låna mnågra stve