Aftonbladet – 29 november 1844, sida 2

KORRESPONDENS -ARTIKEL. (Slut från gårdagsbl.) Den tredje bland de stora angelägeaheter, som nu sitter bela Tyskland i rörelse, är samhällets tillstånd. De underordnade klassernas belägenhet, bandtverkarens och daglönmarens, jemte hela proletärmassans, väcker allmän betänklighet. Arbetareupproren i Schlesien, Böhmen och på andras stållen förråda samhällets sjukliga tillstånd. Man måste och vill vidtaga någonting deremot. Frankrikes socialistiska ideer och Englands kartistiska spöka i mångas hufvud; den tron är vidt utbredd att grunadläggningen till ett nytt samhällsskick kommer att utveckla sig och rnåste utveckla sig genom arbetsklassen. Det egentliga folket är alldeles icke hjelpt med en samhällsordning af det vanliga konstitutionella slaget; det upptäcker man gesom Eaglands, Frankrikes och andra länders exempel; en sådan författnings vålgernirgar gå till det mesta förlorade för det fattigare foiket. Man bar derföre med skäl uppställt den grundsatsan, att. denna underordnade klass måste lyfias på ett högre trappsteg: att man måste sörja för dess både intellektuella och materiella förkofran: att den måste upplysis och undervisas, skyddas emot svält och uselhet och inrymms2s menskliga och medborgerliga rättigheter. Vid Rhen och i några andra trakter af Tyskland har man för längesedan inrättat sparbanker för arbetsklassen, och nyligen har äfven här stiftats en centraliörening för arbetare; hviiken ärnar bilda utgreningar öfver hela Tyskland: Genom den skola ej blott sparbanker och understödskommittesr upprättas; man vill äfven verka genom skolor, omsorg för bittre boniogar och underhåll, genom undervisning, genom spridning af upplysande skrifter och tidningar, och lemna arbstaren sjelf del iförvaltningen: Många bland våra statsmän och Konuaogen sjelt icteressera sig lifligt för denna förening, bvi ken kan framdeles blifva: af den största vigt. Koaungen har gifvit föreningen anvisning på 45 000 Rtihr och lofvat den ytterligare understöd. På detta vis har associationsandan från alla håll blifvit kraftigt väckt och lifvad. De materiella interessena, vetenskapens kamp mot dogmatismen och associadtionen till d: underordnade folkklassernes lyftning, utgöra såluada de tre vigtiga föremål, hvarmed Tyskland nu är sysselsatt och som i synnerhet inom Preussen föranleda den lifligaste verksamhet. Med de begge sistnämnde stora frågorna är den politiska striden nära förknippad. Genom förstärkandet af den religiösa tröm och återväckandet af den fornåldriga ödmjukbeten och hörsatabeten, tänker man äfven befästa uadergifvenbeten under en herrskares vilja; genom understöd åt arbetareföreningarne vill man tjena den röligiösa principen, men icke appfostra frie medborgare, hvilkas eftertanka kunde blifva äfventyrlig. Så korsa sig vid denna inhördes verkeamhet de stridiga. partiernas åsigter; det framåtsträfvande partiet tror sig dermed komma sitt mål närmare; det tillbakaskridande menar gig derigenom vinna företärkning. Det goda och stora, i besges gemensamma verk, blir dock den upplysning det kommer att utbreda. Dan bildmag, som härigenom kommer mingden till godo, skall och måste leda till en förnuftig frihet, för hvilken rtmörkrets och fanatismens välde, under hvad namn och förklädnad det än må uppträda, slutligen måste duka uader. Dot är ett märkligt tecken till fortskridande, att så många menniskor kraftigt uppresa sig mot tillbakaskridandat. Teyckpressen gör i allmänhet sin pligt, så vidt censur.våaget någonsin medgifver; hela dea bildade deen af folket, mängden af våra embetsmän, och nåionens ungdör utan undantag, känna behofvet al