MAGCRKaAT CU INVISCAKAT. nn mn mn nn RR Rn RNE IKE AR LL ÄR So rr annan RIKSDAGEN. KON8STITUTIONSUTSKOTTETS DECHARGEBEHer TÄNKANDE. S0f Forts. af reservationerna. D:? Reuterdahl har reserverat sig: 1:o mot utskottets sätt att t:llåmpa 407 -8, hvilken åsyftar ett anna: slags felaktighet än enkla, mot lag stridande åtgärder, mot hvilka 406 i hans tanka böra tillämpas, hvaremot ingen bör kunna anses gerom några få enskilda sådana felaktigheter: hafva gjort sig hemfallen under den 4107:ds; 2:o mot anmärkningars framställänds emot rådgifvare, som redan lemsat befattningen; 5:n mot anmärkningen vid förnyelsen af oktiroyen för Wernmc lands privatsank, der Hr R. anser att mannsmån mot denna bauk hade blifvit b-gånges, om Kos. Rådg. ej tillstyrkt samma rätt, som andra privatbanker förut hade fått. (Härvid bar Hr R. dessotom förklarat, att han ansett aila de asmärkte målen af alltför obetydlig vigt att förtjena afseende); 4:90 mot utskottets förfarande att tala om mål, i hvilka Konungen ej följt Statsrådets tillstyrkande, och 5:o att anmärkningar blifvit riktade mot blott föreadragenden, der likväl alla rådgifvarne tillstyrkt besluten. Härmed hafva förenat sig biskap Holmström, kapten Stjerogranmat och kanslirådet af Wetterstedt för de mål, hvilkas diskussion han såsom suppleast ö!vervarit. — Assessor Lagerhjelm har reserverat sig i frågan om Hr af Rolens exspektanklön och åberopat några punkter i 4809 års Konstitutionsutekotts betänkande, der det heter, att Konungens råd icke utgör en af Rikets Sänder tillsatt, i hans styrelse deltagande korps, m. m. och sökt ådagaligga vådan af den läran, att statsrådet borde resigaera. om ej Konungen gör afsesnde på dess gemensatct gjorda tillstyrkasden, emedan ett sådant system antingen skulle göra statsrådet styrande eller tvioga Konungen ombyta rådspersonal, hvilket sednare skulle, serdeles i vårt fattiga land, medföra flera svåra följder för ärenderna. — Prof. Fries har reserverat sig i frågan om Wermlands privatbank lika med D:r Reuterdabl, i frågan om Halländska kyrkohemmanen samt i den af assessor Legerhjelm oimförmälda punkten lika med honom. Biskop Nibe lius har iostämt med prof. Fries. Doktor Anjou har med serskild motivering raserverat sig rörande Halländska kyrkohemmanen. Biskop Hallström har icke heller funnit de anmälda målen föranleda tillämpning at 407 8. — Borgmästaren Ekholm, som hufvudsakligt instämt med her Petr och Wern, har serskildt ystrat sig i afseende på de anledningar som kunde förekomma, att anse utskottet hafva varit hänfördt a! ett för långt drifvet anmärkningsbegär, då det efter så mycket arbeto j kuonat ertappa flere enmärkninger. Han erierade derföre, till rättelse för den med förhållandena inom Uttk. mivdre bekamte, huru Utskottets splittring i två fraktioner merändels gjor! det beroende af lottasker; om anmärkningar kunna: framkomma, och att det ej är tillåtet för enskilda ledamöter att framdraga ur protokoilerna sådana anmärkningsanledningar, som af majoriteten blifvi undertryckta. — Grefve Gyldenstolpe har likasom sökt göra sig rolig öfver, att Utsk. ibland många tusonde mål ej kunnat firna mer än sex anmärkningsanledningar, och för öfrigt uppehållit sig vid flere punkter lika med de föregående reservanterna: Hr Råäf har instämt med d:r Reuterdahl och grefve Gyldenstolpe. — Vicetalmannen Brinck har reserverat s!g emot Utskottets förfarande att låta flere mål, som han ansett af större vigt än de anmälda, förfalla, såsom: behandlingen af statsrevisorernes begäran, rörande inventering af Lasarettsdirektionens såkerhetsbandlingar, sam af samma revisorers begäran att revidera Danviks hospitalskassas lånehandlisgar, förordnamdet till generalkonsulsbeställningen i Rio Janeiro, samt afskrifaingen af ett Malmö hamndirektion år 1818 beviljadt lån. — Denna herr Brincks reservation hafva Bargareoch Bondeståodens öfrige ledamöter i Utskottet biträdt. I Hr Petre: bFör at sätta Riksens Ständer i till Ifälle att bedöma -både de märkligare skiljaktigheter, hvilka 1 fråga om granskningsrättens tilllmpniog hos I KonstitutiensUtskottet uppkommit, och det hinder, som legat i vägen för dechargebetänkandets affattanIde i en fullstäadigare form, hade jag ärnat resarvationsvis meddela utdrag af KonstitatiomsUtskottete protokoll, hållet d. 492 November 4844, men sedan Utskottet vid anställd omröstning med 49 röster mot 11 funnit delgifvandet af besagde protokoll grundlagsvidrigt, får jag nu endast detta förhitlande hos Riksonms IStänder vördsamt ammäla. Afven häruti hafva Utskottets öfrigp ledamöter a Borgareoch Bandestånden instämt,