Aftonbladet – 28 november 1844, sida 2

dant nöje liknar rus; är man en gång derafangripen, vet man ej när det slutar. Hved gör don Arrango Correo des Zicerdas, vår geme vapenkamrat?, frågade don Jozquin. Krigsguden bar bemött honom ännu mer ovänligt än er, svarade Jose, han kan icke lemoa sängen. Jag såg honom blott en gång, bans son Alonso, min vän, drog mig med sig i sina herrliga skogar. O, min far, der sammanträff.de ett jagtsällstap, som sällan gör det i våra berg, och -cå nu den unge vicomten af Sarres Salinas bjöd oss till sin rika djurgård, der, sedan han med mig gjorde guerillakriget, intet skott lossats, kunde jag ej emotstå och blef ohörsam emot min gode, älskade far.n Ea egen oro hade hastigt bredt sig öfver den gamle grefvens ansigte. — Hos vicomten? Så ångt bort i Arragonien? sade han kallt; vicomten är en skicklig jigare, men seder och grundsatser såsom hans önskar jag icke upptäcka hos min son. Men hvarföre i dag denna militäriska utstyrsel? De tider äro förbi, då den var en prydnad, och den kloke lefver ru i det närvarande och leker icke barnsligt med minnen.n — pDet är damer på slottet, svarade Jose, fintligt, och ni sade en gång sjelf, att den mörka dolman och det röda skärpet passade väl till mina bruaa kinder. Jag vill gerna behaga och tillika erinra berrarne från hbolvet om min ringa förtjenst.p Godt, sade den gamle herrn, med kallt allvar. Väl dig, om du förstår att vinna donna Blandinas hjerta, ty vår tids äktenskap behöfva varmare solljus, än blott föräldravälsignelsen. Afven deruti regerar modet.: Du skall åtfölja familjen Rivadavia till Madrid och der uppträda såsom vår sägts representant. Då regenten tagit svärdet i sin högra hand, för att tukta sina motstårdare, är hinns venstra alltid öppen att meddela nådegåfvor åt de bistående vännerna. Försumma icke att skörda din andel deraf Don I;n:zs äldsta dotter gifter sig inom två månader med bertisens af Infantado b-orson; kan du vinra donna Blandinas hjerta, skulle ditt bröllop kunna firas på samma gång. Fadren, don Ignaz,