Aftonbladet – 27 november 1844, sida 2

Anders Jansson från Westerås lin, mtd hvilken. Lars J. Boöihiuvs från Stora Kopparbergs län sig för-!: enat, har föreslagit, att den redan förut bestämda och ii ifven uti 4841 års Bevillningsförordsing (24 S) stad-l gade beavillaing för masugnar måtte hädanefter upp-l! höra. — Enär för masugnar bevillning erlägges efterl. epabanda gruad, som för jordegendom å landet, hvaraf: grundränta jemväl utgår, och den föreslagae befriel-l sen från bevillnicg, vid sådant förhållande, skulle! rubba den enbet i beskattningen å jordoch bergverksegendomar, som hittills varit afsedd, finner Utsk., . för sin del, desto mindre skäl att understödja motio-: närens framställning, som, enligt föreskriiterne i 76 och 77 SS, värdet å masugnar, som bestämmes efter. afkomsten, kan, då de med mindre fördel, eller ingen del af året blifvit begagnade, i mån deraf nedsättas eler inskränkas endast till uppskattning af has och byggnader; hvadan Utsk. astyrker bifall till ÅA. Janssons motion. Petter Haral?sson från Elfsborgs län, med hvilken Johan Fredr. Dehllöf fråa samma län, jemte flere al Ståndets ledamö:er instämt, har föreslagit, att bevillning efter 27 8 icke må åläggas andre gerningsmän eller bandtrerkare, än sådane, som äro i vederbörlig i ordning deriill antagne. — Utsk. bar derföre ansett sig böra föreslå den förändring i redaktionen, att näst i. efter ordet landet, må tilläggas orden t behörig) ordning antagner. Af den anledning, att bevillaningsstadgans 30 och 76 SS rörande qvarpar och sågar skola blifvit så olika tillämpade, att taxerinpgskommittterne utivissa distrikt åsatt qvarnar och sågar, som icke äro utihemmanens skastläggning inbegripne. dubbel bevillnlag efter 2: artikeln, nemligen försb efter deras verkliga i orten gångbara värde, lika med ardra fastigheter, med 2 rdr af hvarjs 1C00:de rdr, och dernäst med 5 procent af dea afkomst, de gifvit sina egare, emedan dsssa verk icke äro specificerade iblazd de uti 24 upp-äknade fsbriksinrätiningar, utar att serskildt om dem stadgas uti 30 S, der båda afgit efter 2 rår af 4000 rdrs värde, och 5 för 400 a? inkomster omtalas, har Anders Andersson från Skaraborgs lån hemstälit, huruvida icke största tydlighet och enkelhet i stadganden för ifrågavarande fa!l skulle vinaes, om qgvaraoch sågverk m. fl. vattenverk, hvika nu ases uti en sersk:ld S, nemligen den 30:de, i stället uppräksades bland de öfrige verk, som äro specificerade i 24 . — Uitsk, har icke ansatt denna förändring af behofvet påkallad. Hr grefve Anckarsvärd, C. H., som ansett bevillningsförordningena stadga ea alltför hög afgift för inspektorer, har föreslagit, a:t des nu gällande stadgandet om bevillning för inspektorer måtte såunda förändras, att dessa må erlägga bevillning med viss procent af lönen, i den proportion, som BevillningsUtsk. kunde finna med biliighet och rättvisa öfverensstämmand, samt att det stadgande, som för ett visst hemmastel åligger afgift, såsom för inspektor, utan aseenade om ett sådant biträde begecnas eller cj, måtta ifrån bevillningsförordningen utgå, såsom i motionärens tanke både obiliigt och orättvist. — Då, i afre-. ende på utgöraridet af bevillning med viss procent af lönerne för inspektorer, svårighet vid taxeriogen skulle förekomma att utröna rätta beloppet af deras lönsförmåner, som merendels hufvudsakligen bestå uti bostad och förnödenvhetsvaror in natura, och agiften för inspektorer finaes indelad uti 8 klasser, af hvilka jen sista eller lägsta uppteger endast 2 rår; så lärer, med behörig tillämpning af nuvarande beskattningssätt, inspektorer i allmänhet lika litet kunna blifva för högt beskattade, som stadgandet om esfgilt för fogde eller inspektor vid egendomar utöfver 4 mantal, utan afseende på, om sådant biträde begagnas eller ej, synes sakna giltig grund, hvadan Utsk. afstyrker bifall till Hr grefve Auckarsvärds förslag. I afseende på skeppareoch fästetalsafgilterna, bar Olof Jansson från Stockholms lån, med hvilken J. A. Zetterberg och Matts Pehrsson från samma län sig förenat, föreslagit, att maxirsi-beloppet af lästetal borde minst vara Tio lästers drägtighet, com kan motsvara landtniannens behof, utaa någon befrektBing, samt att det på texerings-kommitt6en borde få bero att beskatta den, som hado en båt emellan 3 och 10 lästers drägt, ifall samma person begagnade båtfart såsom näringsfäng; men att hemmansägare, som begagna och äga sådan båt för husbebof, att till i säljaingeorten bortföra sina egna produkter, borde vara befriade ifrån berörde afgifter; uti hvilket ämne Nils Strindlund från Westernorrlands län yttrat, att skeppareafgiften endast borde komma i fråga, då någon som verklig skeppare är mantaisskrifven, samt Matts Persson från Stockholms län tillagt, alt han funne det vara i hög grad orättvist, att skeppareafgiiten utgirge för båtar under 40 täster, då dessa båtar blott pyttjas att föra landtmannens egna produkter till försäljningsorten, äfvensom att ingen annan än den, som vid mantalsskrifsingen uppgifver sig såsom skeppare, borde som sådan täxeras. — Då båtar om minst fem svåra lästers drägt sedan längre tid tillbaka varit till bevillning efter lästetalet anzedde, och idkandet af sjöfart med sådane båtar, enligt hittills vunnen erfarenhet, är så förmånligt, att skeppareafgift för dem jemväl synes böra erläggas, semt kontrollen, huruvida båtarne endast för egen rätning begagnades, skulle blifva nära omöjlig; så, enär det dessutom kan med säkerhet antagas, att alla, som vid mantalsoch skattskrifniog blifva antecknade såsom skeppare, bedrifva detta yrke såsom näringsfåvg, finver oUtskottet sig icze kunna tillstyrka birall ä ifrågavarande motion. Då, så vå! vid större landtegendomar som uti byar, vanligen fianas så kallade gårasoch bysmeder samt snickare, som icke äro gerningsmänv, hvilka dock, i anseende till deras ofta förmånliga yrke, synas böra till någon serskild afgift upptagas; så hemställer Utsäottet, alt under bokstafven S må införas: Smeder, gårdseller by-, 24 s.; snickare, gårdseller by-, 24 sk. För trädgårdsmästare på landet har, i likhet med bvad för städerna bliivit iakttaget, Uisk, föreslagit bevillning i 6 klasser, fråa 48 Rår till 24 sk. Iaom hederv. Bondeståudet har blifvit föresleget: af Petter Classon fråa Elfsborgs län, att, uti näst h.r