Aftonbladet – 25 november 1844, sida 3

—— — MMMM Tnet tjufvar och bedragare; sök grifterna, der her nes förfåder sofva den eviga sömnen; du finne deras ben i gamla räfkulor, eller i en bergshål. betäckta med knotor efter björnar, hvilka iör ål tusendea sedan, hotade af en syndaflod, flyktad till dessa gömslen, likasom vi nu måste flykt för öfvermaktens oförsonliga bat; Ja, du stolt och beslutssmme yngling hör, och släck seda din dåraktiga kärleksfackla i ett orent sumpvat ten. Din älskarinnas bror blef för stöld hängd Pamplona; två hennes farbröder bära tjettrar p galererna i Granada och hennes begge systrar ha det heliga officium i Toledo, för det att de skol: ört lasteligt tal, begrafvit i de grå-tornen. Nå huru behaga dig sådane blodsförvandter? Vid San Jago af Compostella, du målar: et stamträd, som icke har sin like af lysande och ärorika anherrar i hela Castilien! sade ynglingen, högt skrattande, under det han, ännu häftigare in förut, omfattade flickan och tryckte otaliga kyssar på hennes heta läppar, svarta lockar och iågande ögon. — Hennes slägt-förvandtskap blifver brudens skönaste gloria; ty den, som ibland sådane fränder förblifvit fläckfri, är en fogel Phenix, som endast födes hvart tuseade år. — Damgeja har blott en gång begått stö!d — då hon stal min själ, mitt hjerta; blott ena gång fört lasteligt tal — då hoa vid bäcken, under videbusken, sade: att:jag var hennes verld, hennes allt, hennes himmel! Men för stölden skall jag icke anklaga henne hos alkalden, och för den upphöjda, heliga inqvisitionens censorer och dess tjugotusende spejande familiarer skall jag veta att skydda henne, sedan hon en gång blifvit min maka. Och derföre, fader Aschmir, försumma icke länsre något ögonblick, utan för oss till kyrkan eller kapellet, der presten med heliga band skall sammanknyta våra händer., Högtidligt svarade den gamle zigenaren: Kyrkan, der vi fira vår gudstjenst, är vidare än Pra