Aftonbladet – 22 november 1844, sida 3

sa RLANDADE ÄMNEN. — tässä — LorpD ELLENBOROUGHS TRIUMFTÅG VID HEMKOMSTEN FRÅN ÖSTINDIEN. Den skalksaktiga engelska tidvingen Punch har följande att härom förmäla: Genom en besynnerlig urastlåtenhet hafva tidniogarne icke innehållit någon berätte!se om denne (appre mans hemkomst till fäderneslandet. Det är för oss ett stort nöje, att kunna fylla denna lucka hos våra kamrater, gerom meddelandet af ett å:yna vittnes berättelse, som var närvarande då lord Ellenborough landsteg. Då fartyget, på hvilket hans herrlighet beann sig, I:de ti!l bryggan, kastades en landgårg ombord, för att underlätta hans herrlighets landstignisg. Förre generalguvernören över Indien möttes på midten af Isndgåogen af en agent från ångfartygsbolsget, I vilten emottog han3 herrlighets biijett, under det en tjersteman från tullverket fullgjorde dena vanliga ceremonien, att fråga hans herrlighet buruvida han hade någonting på sig, som var urderkastadt förtullning? Då han satte sin fot i land, måste lord Ellenborough hafva blifvit högeligen ö tjust över den enthusiasm, som uppenbarsde sig bland -bärarne, hvilka allesamman skyndade att erbjuda honom sin tjenst. Hans herrlighet syntes. mycket rörd över dessa respektabla karlars nit, och höll till dem ett temligen animeradt tal. hvars hufvudinnebåll var, att han föraslog dem att ställa kosan till en plats, der det var ännu varmare än der hans herrlighet kom ifrån. Knappt hade Hans herrlighet slutat denna konversation med bärarlaget i Portsmouth, förrän deputerade från de förnämsta värdshusen inställde sig, och öfverlemnade till honom adresser, tryckta på kort, i hvilka han anmodades att begagna sig af de serskilda värdshusvärdarnes gästfrihet. Hans herrlighet svarade muntligen, och tillade en och annan vink om nödvändigheten att öka polisbetjenternes antal. Då han anfände till botellet, der han skulle bo, mottogs han af tvänne kypargossar med hrita förklädep, under det ringklockan i förstugan rördes, hvilket räckte nära en hal! minut. Sedan bans herrlighet intagit förfriskriogar, begaf han sig ill hvila, såsom det syctes, högligen belåten med sitt emottagande, och icke serdeles uttröttad af de ceremonier, han haft att gevomgå.n — DEN MARK-NEDERSCHLESISKA JERNVÄGEN. Denna jernväg, inom Preussiska och Sachsista länderna, hvaraf sträckan emellan Liegnitz och Breslau öppnades d. 48 sistl. October, är ett bland de märkvärdigaste och mest gigantiska blazd den moderna tidens byggvadsverk. Den kommer att erhålla en iängd af 50 tyska mil, då man inräknar den sachsisk-schl!esiska sträckan och ansluter sig till jernyägea emellan Berlin och Frankfurt a. d. Oder. Jernvägslinien går genom nedra Lausitz, öfver fabriksstäderne Guben, Sommerfeld, Joran till byn Kohlurth, två mil från Görlitz, der den delar sig och en gren går till Breslau, den andra till Dresien. Den förstnämnda, 20 mil :ång, går öfver Buntzlau, Haysan, Liegnitz till Breslsu; den sandra, 46 mil, går öfver Görlitz och Bautzen till Dresden. Anda till Görlitz räcker preussiska andelen, som är utförd af ett bolag, hvari staten deltager med en sjundedel; sedan vidtager sachsiska andelen. Ibland de märkvärdigaste delarne af denna betydliga jernvägssträcka äro de på preussiska andelen utförda anläggningarne för öfverfarten af Boberdalen vid Buntzlau och Neisse-dalen vid Görlitz: begge äro verliga jätteföretag, Det första består af en damm