Aftonbladet – 19 november 1844, sida 2

icke detta partiraseri sllt sedan vårt konstitutionella statsskick infördes, gått så långt som vid denna riksdag. Förra riksmötet visede visserligen en skarpare fysionomi; men den uträttade ändock åtskilligt. Denna riksdag åter, mindre ilsken i orden, är mera do!sk i handlingen; den är vida mera splittrad, men småaktig.n Dessa ord i Biets mun utgöra verkligen höjden antingen af maivetet eller oförskämdhet. Om dennz riksdag är splittrad och småaktig, hvi!kendera sidan är väl skulden dertill, och hvilkendera är det som söker fördröja: eller tillintetgöra alla resultater? Hvilketlera partiet, Borgareoch Bondestånden, el!er de båda privilegierade Ståndens, är det väl, som vid sin organisation af Konstitutionsutskottet haft till hufvudsakligt ögonmärke att för denna gången förekomma allt resultat uti den af hela landet med så spänd uppmärksamhet följda representationsrågan? MHvilkendera sidan är det egentligen, som, emot Kongl. Maj:ts tillkännagifna önskan, företagit sig att omarbeta tulltaxan, med förändringar så ingripande, att de nödvändigt måste gifva anledning till de häftigaste strider? Hvilkendera sidan är det, som genom afslag på förslaget om ett förstärkt Lagutskott, afskurit möjligheten att få en af nöden så högt påkallad ny brottmålslag pröfvad och antagen, utan behof af Rikets S:änders fortfaranie sammanvaro? Svaret härpå lärer icke vara svårt att lemna, och folket lärer iväl nog veta hvilken de skola hålla räkning för nödvändigheten af riksdagens förlängning; men att nu efteråt skenheligt kasta skulden af egna felsteg på motståndarne, för alt få sopa rent för sin dörr, sedan man först stökat till på det viset, är i det närmaste fruktlöst arbete. — Till skenheligheten hör på visst sitt äfven, att Biet för i dag intagit post festumn en lång insänd artikel, hvari på ett ömt sätt ordas om, huru mycket bättre det hade varit, att i stället för de lysind2 balerne till kröningens firande, göra ett anslag till r ågon välgörenhetsinrättning. Hvarföre kunde då ej dessa anmärkningar kommit innen ella festiviteterna? och huru stämmer det vä öfvereas med den harm, som genom samma organ förut gifvit sig lu!t emot de representanter, hvilka tilläto sig yttra ett ord om sparsamhets iakttagande vid ifrågavarande tillfälle? — en önrskan, hvilken man för öfrigt ser att Konungen bebhjertat i å måtto, att kröningen med thy åtföljande, om den ock ej kunnat sflöpa utan en betydlg utgift, likväl ej kostat mer äa en tredjedel af den summ?2, som åtgick till högstsalig Koauagens begrafning. — Daeligt Allebanda för i dag bar Svenska Minerva bra i klämman i frågan om styrelseverkens organisation. Sedan nemligen Minerva satt sig i positur och yttrat sig med sina vanliga ryakor på näsan emot Regeringen, sarat med sjelfförnöjelse omtalat, att ministrarne blifvit slagna på Riddarhuset i frågan om EkonomiUtskottets förslag att reformera den kollegiala förvaltninger, bar D. A. i dag framdragit ett stycke af det utlåtande, som i detta ämne afeafs af 1848 års serskilda Utskott till svar på återremissen, specielt rörande denna fråga. Uti detta utskott var Minervas n. v. redaktör sekreterare, och man igenkänner uti gången af resonnemangerna i det meddelade utdraget tydligen tåde hans stil, ja till en del äfven samma suffisinta och brandförsäkrade tor, som vanligen förekommer i Minervas polemik. Den stora skilnaden och det sam gör striden intressant, är imedlertid, att Hr Åskelöf då var af alideles motsatt tanka mot Svenska Minerva, och man väntar otåligt att få höra, buruvida den sednare kärpå har annat svar att afgifva, än det bekanta af all. Ludvig Johinsson Boye när man förehöll honom förnekelsen af fordn2 grundsatser, stt man blir klokare för hvar das — Det bar sedan flera veckor berättats såsom tillförlittgt, att Svenska Biet med innevarande års utgång skall komma att upphöra, emedan tillchkattan till dan I nallmöänna kaccanya Aak ta dte