Aftonbladet – 18 november 1844, sida 2

Till Redaktionen af tidningen Aftonbladet! Uti MM 257 af Aftonbladet, vid redogörelse af Ridderskapet och Adelns handläggning af Lagutskottets betänkende M 49, angående dels ändring i straff för stöld, och dels den uppenbara kyrkopliktens afskaffande i vissa fall, har blifvit upptaget, stt jog ansåg uppenbara kyrkoplikten böra qvarstå. — Sådant är endast så till vida riktigt, som jag ansåg den fortfarande böra ega rum, jemte bestraffning för stöld. såsom hvad erfarenheten dagligen visade, utgörande den egentligen afskräckande delen af straffet, sedan nu mera spöstraff icke tillämpas för första och andra resan stöld; men deremot yrkade jag, i enlighet med Utskottets utlåtsnde, uppenbara kyrkopliktens afskaffande i alla andra fall, der den nu är föreskrifven. — Rättelse af berörde misstag kan visserligen vera likgiltig, och jag vill blott nämna sanna förhållandet. då jag nu protesterar emot uppgiften uti A 265 af samma tidning, vid refererandet af Ridderskapet och Adelns beslut, rörande Lagutskottets betänkande 4 20, i anledniog af vickt fråga om, som man behagat kalla det, förtydligande af kopngl. brefvet d. 25 Sept. 1777, nemligen att man tyckte Utskottets förslag vara alldeles för mycket fi!lantropiskt. För att ådagalägga att jag, med all respekt för 3:ne stånds beslut, allenast på grund af sund legprincip. sökt att göra min af Hfglof. Ridderskapet och Adelns pluralit äfven godkända åsigt gällande, anhåller jag. att detta, jemte mitt yttrande måtte varda i Aftonbladet infördt, och i hvilket afseende samma yttrande bifogas. Stockholm d. 47 November 1844. 0. Ph. Oxehufvud. Uti första deen af ifrågavarande betänkande, innefattande tillstyrkan, att friherre Cederströms, T., motion om upphäfvande af Kongl. Brefvet den 25 Sept. 1777 måtte lemnas utan afseende, instämmer jag fullkomliat. Konungen handlar uti ifrågssatte fall, på sätt Utskottet jz mväl anfört, i den dubb!a egenskaper af mejestätets upprätthållare och den förolämpade, och är således i ordets egentliga bemärkelse rätter målsägare, och då ban jåbtjuder nedlöäggande af åtal a den beskaffenhet, som nysspämnpde Korkl. Bref aser, utöfvar han icke) annan rätt, än den hvarje annan målsägare, i mål som angå personligt skymfande, enligt lag äger. Upphäfvande af föreskriften i det Kgl. Brefvet skulle medföra den följd, att hvarjo anpgifvelss om lasteligt yttrande om Konungen, Drottningen eller den som till efterträdare på thronen förklarad är, o vilkorligen skulle till ransakning och dom upptagas och Konungen skulle således komma att förlora der hvarje af hans undersåtare i leg förunnade rätt, at låta förelämpanden emot sin person förblifva onäpste Jag kan icke finna hvarken lämpligt, eller i någor mån för den brottslige förmånligt, eller i öfrigt, om mean vill utsträcka ämnet. på ringaste sätt politiskt nyttigt, att Konuvgen skulle i förberörde hänseende komma i sämre eller rättare inskränktare ställning, än andra rikets innevånare. Jag får således yrka bifal till största delen af Utskottets betänkande. Beträffande deremot LsgUtskottets förslag: natt så