beviljas. Hvar man känner, att ordnandet med foll skolor nästan öfverallt i riket pågår, fastän alla fö samlingar ännu icke för medellöshets skull hunnit 8 dem komplettera, och derföre icke utbekommit dt redan beviljade anslaget. Imedlertid anser jeg dett icka vara något binder för ökadt anslag till det god verkets framgång. Adelsståodet må tacka Gud, att de fått upplysni: gen. Man känrer af historien, att i början af 150( talet var det en stor raritet om en adelsman kund läsa i bok och skrifva sitt pamn. Men hvem he upphjelpt adelsståndet, annat än framlidne stora Kc vurgar och folket; mätte derföre ru åt folket, me vår allernådigste Konuugs vilja, af dem sko samm rättvisa tillbaka, medelst efterlåtenhet till anslag allmänna medel för ett ändamål, som är det störst af alla i verlden: upplysningen. Men ännu återstår ett, för att få en hel natior utan undantag, upplyst, nemligen anslag af allmänn medel! ti!l fattiga barns underhållande med kläder oc föda i skolan. uti da församlingar, hvars hemman innehafvare till största delen sjel!ve äro så fattiga, at de med yttersta ansträngning kunna underhåla sin egna, mycket mindre andras barn i skolan. Jeg vi derföre föres!lå, om icke 4100,000 rår af allmänna me del härtill årligen borde utgå; ty hvartill tjesar e skola för de fsttigas barn, om de för fattigdoms sku icke den kunna begagna? Väl anses, att de som ega förmögenhet kunna ick updandraga sig fullgörandet af hvad den Kongl. för ordniogen om fattiga barns underhållande stadgar, til så stor del, som på dem arkommer; men kan väl de rattige hemmapns-innebafvaren så här, som i andr skattebördor, tvingas att fullgöra hvad den icke mäk ter? Fattigdomen låter icke gerom någon menniska blotta befallning afvisa sig, fastän den oftast med oc d;äglighet år tålas. Stockholm den 3 Aug. 1844. Peller Jonsson, från Skaraborgs län.