rieg, lemnande tillgång til fyllandet af flere ru upp gifne bebof. En arnan fråga är, huruvida SwatsUtskottet ställt sig till noga efierrättelse den allmäffna tanka Utskottet i omförmälte måtto uttryckt. Det lärer vara uti Ståndets minne, att Konungen kort före Riksdagens början ombildade sin konss!j och stt che. fen för lanctförsvarsdepartemertet tillhör de nya då inkallade ledamöterne. På den korta tid, som derefter intill Riksdagens början varit honom förunnad, fanns ingen möjighet att medhinna utarbetandet af ett nöjaktigt förslag till försvarsverkets fullkomliga ombildnirg. Men då man medgifver detta och tillika är derom ense, att stora förändringar äro inom samma titel oeftergifliga, lärer derutaf ej någon annan slutsats kunva ledas, än att man tills vidare bör. så myc ket ske kan, hålla sig vid de ganila enslagen, och icke tillstyrka nya anslag der sådana kunna undvikas. I öfverensstämmelse med denna åsigt, synes mig, att Utsk. haft skäl afstyrka Stävderoa att nu bevilja någon tillökning uti denna del af budgeten. Jag inser väl, att anslag för kommandoexpeditionen är oundvikligt; men jag fisner ej bvarföre samma expeditiors behof skulle med denna Riksdag biiva föremål för tillökning. Uisk. bade gerna .kumnat hålla sig fast vid den grundsats Utsk. uti sina premisser uttalat. Jag vill imedlertid icke begära proposition på denna min mening i anseende til den föreslagna tillöknicgens obetydlighet.a Hr Scha:tau: Inom Utek. har man, på grund af hvad som uti ingressen till ifrågavarande utiåtande säges, sökt hilla sig vid och ej öfserskrida de förra anslsgan för denna bufvudtitel. Också afser den här föreslagna tillökningen af 850 Rår icke egentligen försvarsverket, utan är en föjd af den vidtagna förändringen uti organisationen af Konungens stat-råd. Då denna sannolikt för läpgre tid blifver beståndande, så har Utsk. arsett rätta:t att här, en gång för alls, uppöra till sitt fulla belopp dear summa, sam för ifrågavarande expedition visat sig erforderlig. Förra Rikedegen kunde man icke fullkomligt, uten blött förslagsvis, bestämma detta belepp, men ansåg en sådan exakt bestämning framdeles kunna göras, och det är för att komma till denona slutliga reglering, som Utisk. tillstyrkt uppförandet af de 850 Rdr Kongl. Mej:t bär begärt. Det vore visserligen iagen olycia, om detta lilla belopp hädanefter skulle komma att utgå af anslaget för ofö-utsedda utgiter, men jag tror Utsk. bafva haft rätt, då det ansett att en mera bestämd ig utgift, enligt sakens nstur, icke bör bebandlas som ofösrutsedd eller inkräkta på sistvämnda anslag. Tillstyykte betänkandet. Hr A. Berg instämde med Hr Scharteu. Denna så väl som öfriga littere i denna punkt biöllos. 2, 2:ira punkten, indelta armeen. Vid ditt. a, 4 mom., angående serskilda ersättningar, förnyade Hr Petrd, i anledning af ett anslag till Jemtlands fältjägareregemente, sia förut gjorda anmärkning, at: man, då förhoppnicg vore om en reorganisation af armeen, borde undvika alla nya anslag, der desse icke vore oundgängligen nödvändiga; hen viilslikväl icke begära preposition på sia framställning i anseende till den föreslagna summans obdetydlighet. Momentet godkändes, likasom det nästföljande mom. angående ö:verflyttning af ansliget tillersättning för jordförlaster genom kanalanläggninger. I afseende på 3:dje mom., förra delen, angående arfvode till 2Y reservläkare å 300 Rår till hvardera, uppstod en litea diskussion. Hr Petre yttrade: Jag finner mig föranlåten åberopa hvad jag yttrade då föredragcingen afutlåtandet började. Det är svårt att göra sig reda för, hvarföre en så betydiig tillökning ioom. fältläkarekorpsen skulle vara angelägan. Mig synes som en reorm härutisnan kusde gå hand i hand med reorganisationen af hela armeen. Det är för öfrigt af Utisk:s utåtande icke möj izt alt inse, hvad fördel kan vionas med den å-yftade förändringen. Jag vill ej förtiga, att jag häremot -hört anmärkningar äfven af sådana representttionens medlemmar, som eijest äro vana a:t lemna bifal! till alla ansiagsfrågor. Hela detta förslag är till en viss grad förvånande, och en byråkrati finnes visserligea äfven inom läkarekorpsen. Som jag anser denna fråga icke böra få aflöpa utan votering, yrkar jag den, med anhållan att kontraproposition må bli på återremiss, med förklaring, att Ståndet icke anser detta anslag för närvarands behöfligt.o Hr Gillberg instämde. Hr Norin: Som jag haft tillälle att uti mina utlåtandet vidfogade re:ervatioa uttala min tanka, angående de vilkor, under hvilka jag skulle vi:ja medgiiva ifrågavarande ansleg, vill jag ej uppehålla tiden med någst vidare anförande, utan åberopar blott hvad jag deruti yttrat. Jag hoppas hvar och en skall inse nödvändigheten att utsätta ett sådant vilkor. Skulle icke denna åsigt lyckas göra sig gällande, så öfvergår jog på hr Petres mening, att anslaget icke måtte beviljas. : H: Ekholm: Jag itstämmer hufvudsakligen med hr Petrc, och avser detta pya anslag vara bland de minst behöfliga utaf dem maa ifrågasatt. Man känner, alt rTegementsoch bataljons-läkare fianas vid hva:ja korps, och sköta de sina åigganden rätt, så lärer under fredstid för armea icke något ökadt 13karebiträde erfordras. I min tanka äro dessutom de begärda arfvodena alltö: ringa att locka skickliga sökande; Det är redan svårt att få bataljonsläkare, emedan deras löna, uppgående till ungcfir samma belopp, anses för låg, Vid föregående riksdag trodde man förhöjda löner böra äns!ås till extra provincialläkare, hvi:ka således, med obetydliga anslag från det allmännas sida, äro stationerade på aflägsna orter, der icke finnes samma tillfälle till en vinstgifvande praktik, som uti läneresidenserne, hvarest de ordinarie bafva sin tjenstgöring. Skulle ifrågavarande anslag kuppa användas till detta ändamål, så har jag icke något emot ait detsamma b:viljes; men tror det icke vara beböfligt inom fältlåkarekorpsen, deri jog, instämmande med en annan talare, ä!ven tror ett sristokratirkt intresse vara övervägande. Hr Schartau: Jag vill endast något redogöra för Utskottets skäl. Afsigten med de begärda anslagen skulle vara den, att kunra vid krigstillfällen med ycg:e läkare supplera de äldre, hvilka då med större fördel användas vid sjukhusen, under det de yngre tjenstgöra på fåltet och äro trupperne föj2ktlige. Man bar här sagt, alt det ej varit lämpligt att göra en tillökning i utgiteraa för fältläkarepersonalen, då man i början a utlåtandet förklarat sig vilja afvakta armåns reorganisation innan nya utgifter göras, och ansett båda ombildningarna böra gå hand i hand. Då en armå waderhålles för att vid inträffande behcf