Aftonbladet – 14 november 1844, sida 2

es-sett utom i Frankrike; i Stockholm tviflar 3 att det vore, åtminstone i detta ögonblick, sokbart. Är tryckfriheten bunden i Danmark. å är deremot talfrihbeten så mycket oinskränkare; studenter, gamla majorer och råder politisera med hvarannan af hjertans grund, och diskussionerna vid middagsbordet äro i detta afseende semenligen ytterst pikanta. Hvarenda nyhet från ständerförsamlingen i Roeskilde är ett fynd, hvarÖver gamla och unga kasta sig med en ifver utan Ike, man vänder ut och in på Davids, Ussings och Beanzs tal, och det är fara värdt att de ärade Roesktilder-talarena sjelfva bli slitna i stycken. I allmänbet hör man här sälan, äfven bland de äldre männen, de med den mognade visbetev, någon serdeles enthusiastiskt taga ersjuste-milieuens försvar; den rama konservatismen har jag verkligen icke hittills irom studenterföreningea funnit ea någon enda afvjordare kämpe. 2t ör i denna jamiikhet, denza frånvaro al 211 strängare markerad kastskillnad, detta förtro ligare umgänse emel:an olika åldrar, någontiog som utan tvifvel måste högst fördelsktigt återverka på bela sembällets organiem, och man fioner vid betraktande af detia faktum allt tydligare hvilken omätlig fördel det lig;er i den omständigheten att ega ett universitet i hufvudstader. De: i: flytende, dessa två fektorer utöfva på hvaran nan Iirbördes, är något som i helsosam resgens på det stora heia af intet annat kan ersättas; de okademiska lifvet blir genom beröringen med de! allmänna lifvet i en stor stad frigjordt från bela detta pedavtiske, intoleranta, ensidiga, intäppta och dumhögfördiga,, som utmärker ett kråkvinkelsuniversitet, och hufvudstadslifvet lånar återigen a